I Zinkpojkarna möter årets Nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, de soldaterna, sjuksköterskorna och mödrarna som alla bär minnen av Sovjetunionens krig i Afghanistan. Kriget visas upp i all sin smutsighet och grymhet. De som överlevde vill helst glömma. De som dog fraktades hem i zinkkistor. Ingår i Utopins röster. 2015 års Nobelpristagare i litteratur! Sovjetunionens krig i Afghanistan 197989 har kallats »det sovjetiska Vietnam«. Myndigheterna talade om »internationalistsoldater« som byggde broar och planterade vänskapsalléer åt broderfolket i Afghanistan, medan militären i hemlighet fraktade hem förseglade zinkkistor med lemlästade kroppar. Länge visste allmänheten ingenting om krigets grymheter och det var först med Svetlana Aleksijevitjs Zinkpojkar som tragedins verkliga omfattning avslöjades 1989. Över en miljon unga ryssar tjänstgjorde i kriget...
Visa mer
Recensioner
2019-07-24
Betyg 
Otäck realism i skildringarna och knivskarp i kritiken mot det totalitära. Bra men ’Bön för Tjernobyl’ var starkare tycker jag.
2018-07-04
Betyg
En bok svår att släppa, alla dessa människoöden fångar mig och detta var en bok jag hade svårt att lägga ifrån mig.
2017-09-29
Betyg
Liksom Aleksijevitjs andra verk är också detta en ytterst relevant bok som dokumenterar och åskådliggör vad det innebär att vara en sovjetmänniska. I detta fall får vi ta del av militärer och anhörigas erfarenheter av det Afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989) och konsekvenserna av det. Författaren låter den lilla människan berätta om plikten och krigets hopplöshet, avskalat och nära, men ändå med brännande detaljer. En make dör, en mor lämnas sörjande, en ung man lär sig döda människor, någon får benen amputerade - och efteråt - inget tack för insatsen. Kriget hade blivit ett statens misstag, en skamfläck. Genom boken ekar frågorna: Vad tjänade kriget till? Vad tjänar något krig till? Vem står ansvarig? Aleksijevitj påminner mig ännu en gång om att jag borde vara pacifist.
2016-10-19
Betyg 
Egentligen vill jag sätta betyget 4. Men jag kan inte det. Trots att det är en bra bok.
Det blir lite mycket av allt tycker jag.
Men väldigt intressant dock.
Framförallt är det extra materialet som gör att det blir segt att ta sig igenom boken.
Fast ändå måste nog extra materialet vara med. Fen skildrar det tuffa i att vara en författare som skriver ner ögonvittnes skildringar från de som har varit med eller är anhöriga till Afghanistan krigs deltagare
2016-01-25
Betyg
Slutade läsa efter drygt 100 sidor, tills dess var uppbyggnaden den samma; några sidor av reflektioner av en Afghanistan-veteran och sedan vidare till nästa veteran (eller soldatmor). Det blir lite som en mosaik av kriget, men utan att gå på djupet. Varken bra eller dålig bara en dokumentation, därav 3an i betyg.
