Zen och konsten att sköta en motorcykel

Betyg

Ibland snöar berättelsen in, för att bli (tycker jag) onödigt teknisk. Men "berättar"-tekniskt är boken verkligen fascinerande. Förtjänar verkligen att läsas om.

Betyg

Pirsig känns oftast i boken som en galen professor i psykologi som djupdyker i Quality och dess mening, för mycket. Stundvis fin. Sorgligt slut.

Betyg

Tre parallella berättelser, en om en motorcykeltripp, en om det förflutna och genomgående en diskussion om vad egentligen kvalitet är. Ena v få böcker jag läst två gånger!

Betyg

Uppskattade verkligen vissa mer berättande passager, till exempel en hike och en fest, samt en del mer teoretiska diskussioner om kvalitet, men fixade inte att läsa ut boken, blev lite för trassliga tankegångar till slut.

Betyg

Jag var 18 år när jag läste denna, mitt minne av den är att det var oerhört svårläst och seg. Skulle tro att jag var för ung för att uppskatta den till fullo.

Betyg

De som läst Zen and the Art of Motorcycle Maintanence har säkert sina egna minnen av Robert M. Pirsigs besynnerliga odyssé genom idéhistorien och över den amerikanska kontinenten.
Frågar man någon vad boken handlar om fårman lika många svar som det finns läsare.
I boken gör författaren i varje fall en intressant uppdelning mellan vad han kallar romantiskt och klassiskt tänkande. Som han skriver:
Klassiskt tänkande – Den klassiska inställningen följer förnuftet och lagarna – som i sig är bakomliggande tanke- och beteendeformer. I de europeiska kulturerna är den en primärt maskulin inställning.
Romantiskt tänkande – är primärt inspirerande, fantasifullt, skapande, intuitivt. Här dominerar känslor snarare än fakta. När konsten står i motsats till vetenskapen är den ofta romantisk. I de nordeuropeiska kulturerna är den romantiska inställningen oftast associerad med kvinnlighet.
Pirsig sammanfattar det hela på sitt speciella sätt: Att färdas med en motorcykel är romantik, men underhåll och vård av en maskin är en rent klassisk sysselsättning.
Dessa tankar bildar ett slags dramatiskt filosofiskt nav i berättelsen.
Bokens huvudperson Phædrus är, innan det mentala sammanbrottet som vi till en början bara anar, en engagerad lärare i retorik vid ett mindre collage i Bozeman, Montana, USA. I sitt sökande efter tänkandets grunder möter han så de antika sofisterna – lärare i retorik och aretê – precis som han själv. Han beskriver i boken sin desperata strävan efter att förstå var felet i vår nuvarande världsbild ligger.
Det spöke han jagade var spöket som ligger bakom hela tekniken, hela den moderna naturvetenskapen, hela det västerländska tänkandet.
Det är denna spökjakt som driver berättelsen vidare. Han tycker sig se ett slags omfattande intellektuellt bedrägeri. Denna övertygelse växer till dess hans huvud slutligen säger stopp. Han blev diagnostiserad mentalt sjuk och därefter förintad efter ett domstolsutslag, som exekverades genom att man sände stötar av högspänd växelström genom hans hjärnlober. Han förintades så och förvandlades till det elektrifierade spöket Phadrus. Det var uppenbarligen något som hade gått riktigt snett. Något som hade spårat ur! Boken var både bra och spännande då – vet inte om den håller i dag. (Tyvärr gick det inta att ha citattecken i denna recension på boktipset)

Betyg

Har läst den fem gånger, den tredje genomläsningen var bäst. Mitt liv är indelat i före och efter denna bok.

Betyg

Den bok, som gjort de största avtrycken i mig.