
Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som finns i dess närhet. Det medfödda anknytningssystemet utvecklades för att säkra barns överlevnad i en farofylld värld. Men vad händer om det som skrämmer barnet är föräldern? Då uppstår en outhärdlig ?biologisk paradox? - den anknytningsperson som ska vara barnets yttersta trygghet mot världens faror är själv en källa till skräck. Barnet fångas mellan motstridiga impulser att både närma sig och dra sig undan föräldern. Följden blir att barnets anknytningsbeteende desorganiseras. Boken presenterar de viktigaste dragen i dagens anknytningsforskning, med särskild tonvikt på den desorganiserade anknytningen, som är den allvarligaste formen av otrygg anknytning. Nya forskningsrön visar hur trauman kan överföras mellan generationerna inte bara genom direkt traumatisering utan också...
Visa mer
Recensioner
2016-08-10
Betyg
Boken är välskriven, viktig, intressant och föredömligt kompakt skriven (jmf tex amerikansk litteratur), dock med några brister.
Boken behandlar ankytning med fokus på desorganiserad anknytning, trauma samt dissociation. Boken syntetiserar flera olika områden (bla trauma, dissocation, moderna psykoanalytiska teorier och forskning inom ankytning. Jag ser även kopplingar (ej uttalade i boken) till bla objektrelationsteori som fokuserar på hur människor utvecklas till att känslomässigt relatera till och interagera med andra, samt begreppet "holding environment" (Winnicott m fl), som ju kom lite innan anknytningsteorin. (Anknytningsteorins unika bidrag är i mina ögon främst de fyra olika ankytningsmönstren, som ju inte finns med i andra teorier eller områden).
Ett stort plus är att boken går till tillbaka till Janet som redan på 1800-talet undersökte trauma och gör även andra historiska tillbakablickar. Detta gör det lätt att se en röd tråd genom historien!
Boken vill vidga begreppet anknytning med tillhörande rädslor och företrädesvis konkreta skyddsbehov till mer subtila fenomen vilket är mycket intressant och knyter även ihop olika områden inom modern psykoanalys och det sedan 70-talet förnyade intresset för trauma. Det är nästan att jag tycker att boken försöker inordna många andra teorier under anknytningsbegreppet. Här jag hellre sett att hur de olika teorierna korsbefruktar varandra istället för att inordnas under ett begrepp, - anknytning, som då blir väldigt brett.
Därför är min största invändning att boken saknar i mina ögon en tydlig avgränsning av vad ankytning INTE är. Min upplevelse är att man utifrån de synsätt som presenteras i boken lätt likställer anknytning med tillit, spegling, behov (av olika slag), kontakt, relation, ja tom kärlek som är så djupt, brett och svårt att beskriva (boken nämner faktiskt Bowlbys invändning mot kärleksparallellen). De är säkerligen relaterade begrepp (då mycket påverkar vartannat) men är de identiska eller synonymer?
Anders Broberg (nestor inom detta område) uttalar sig träffande:
"För tjugo år sedan kände väldigt få i Sverige till begreppet anknytning. Nu har begreppet fått ett sådant genomslag att jag behöver ägna tid åt att förklara vad anknytning inte är, eftersom det tenderat att bli en etikett som klistras på allt fler företeelser"
Från http://www.psykologforbundet.se/Stora-psykologpriset/Finalister/Finalist-Anders-Broberg/
Begrepp utan avgränsningar går ej heller att falsifiera!
I övrigt är boken är någon tunn på referenser i texten.
Som helhet är ändå boken både viktig och verkligen bra (trots ovan nämnda brister). Vill man ha en mer traditionellt avgränsad beskrivning av just anknytning i form av lättläst men ändå faktagranskad lärobok, är Broberg mfl's bok från 2006 om anknytning mer lämpad. Dock saknar Brobergs bok en del av de perspektiv som finns med i denna bok (bla trauma o dissociation).