
"Impossible to put down. . . . Who, in the end, needs to talk about Kevin? Maybe we all do." -- Boston GlobeAcclaimed author Lionel Shriver's gripping international bestseller about motherhood gone awryShriver's resonant story of a mother's unsettling quest to understand her teenage son's deadly violence, her own ambivalence toward motherhood, and the explosive link between them reverberates with the haunting power of high hopes shattered by dark realities. Eva never really wanted to be a mother--and certainly not the mother of the unlovable boy who murdered seven of his fellow high school students, a cafeteria worker, and a much-adored teacher who tried to befriend him, all two days before his sixteenth birthday. Now, two years later, it is time for her to come to terms with marriage, career, family, parenthood, and Kevin's horrific rampage in a series...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Den här boken var en sån som var så otäck att läsa men inte gick att sluta. Den är lysande skriven och man mår dålligt av den, så är det. Den trissas också upp ju längre man läser och de två sista kapitlen är intensiva, obehagliga och chockande! Vi måste prata om Kevin är en av de starkaste läsupplevelser jag haft.
Betyg
Shriver skriver på ett förtrollande sätt. Boken är en riktigt otäck historia. Iskall. Bilder och scener ur den lever kvar i mig fortsatt. Kevin är, minst sagt, inte vilken unge som helst. Det är ruskigt mörkt redan från början. Och mörkare blir det. Förutom det uppenbart sorgliga i att ha en son som är psykopat, är det sorgligt att följa utvecklingen av Evas relation till Franklin.
Som sagt: oerhört gripande bok. Allt är så smart, sugande och vackert beskrivet. Men ändå så iskallt. Rekommenderas kallt.
2015-08-25
Betyg
Tråkig inledning, hade det inte varit en bok från bokcirkeln hade jag inte läst vidare. Tur jag gjorde det! Mycket tänkvärd bok.
Betyg
När jag först fick tag på boken och började läsa så slutade jag och la den ifrån mig. Senare skänkte jag den till en insamling. Men efter att ha fått tips om den från en trovärdig källa, köpte jag den igen. Svår att komma in i. Det Lionel gör i sin bok är att ta upp mer ovanliga perspektiv, såsom det mest uppenbara: hur känns det hos en förälder till ett barn som begår en skolmassaker, men även att man inte alltid vill ha barn och att det inte för alla är bara rosenskimrande att skaffa barn. Hon väcker också funderingar kring var gränsen för föräldrars ansvar går, utan att ge ett entydigt svar. Författaren gör det i mitt tycke på ett trovärdigt sätt, och jag köper hennes påhittade historia som sann just för att den är så ingående och djuplodande i sin analys. Perspektiven ställs mot varandra i ett komplicerat sätt, där inte karaktärerna är på ett sätt genom boken, utan både goda och onda gör både rätt och fel. Sympatier växlas trots det komplexa som beskrivs. För mig lever den kvar att fundera över och jag känner mig rikare i att förstå ytterligare perspektiv.
Betyg
När jag först fick tag på boken och började läsa så slutade jag och la den ifrån mig. Senare skänkte jag den till en insamling. Men efter att ha fått tips om den från en trovärdig källa, köpte jag den igen. Svår att komma in i. Det Lionel gör i sin bok är att ta upp mer ovanliga perspektiv, såsom det mest uppenbara: hur känns det hos en förälder till ett barn som begår en skolmassaker, men även att man inte alltid vill ha barn och att det inte för alla är bara rosenskimrande att skaffa barn. Hon väcker också funderingar kring var gränsen för föräldrars ansvar går, utan att ge ett entydigt svar. Författaren gör det i mitt tycke på ett trovärdigt sätt, och jag köper hennes påhittade historia som sann just för att den är så ingående och djuplodande i sin analys. Perspektiven ställs mot varandra i ett komplicerat sätt, där inte karaktärerna är på ett sätt genom boken, utan både goda och onda gör både rätt och fel. Sympatier växlas trots det komplexa som beskrivs. För mig lever den kvar att fundera över och jag känner mig rikare i att förstå ytterligare perspektiv.
Betyg
Romanen kändes väldig verklig, eftersom liknande massaker hänt i USA, Kanada och i Ryssland. Ibland var romanen något rörig, men det var ändå något som drev mig att läsa vidare. Det var lite jobbigt att läsa Evas beskrivningar av sina känslor för sonen, eller rättare sagt att hon i stort sätt inte hade några känslor alls för honom, sitt eget barn. Om hon hade drabbats av en så kallad amningspsykos när han föddes borde hon fått hjälp. Hon beskrev sina känslor på ett fint sätt och även berättelsen om skolmassakern var väl detaljerad. Jag har inte sett filmen än, men kommer säkert att göra det.
2013-03-01
Betyg
Ett fruktansvärt ämne som behandlas i en brevform som ger överraskande och hemska inblickar i vad en skolskjutare kan tänkas tänka. Handlar också om en familjs undergång. Nästan omöjlig att inte sträckläsa.
Betyg
Vi måste prata om Kevin är en utmärkt bok, en av de absolut bästa jag har läst ? en psykologisk thriller som sitter kvar långt, långt efter att boken är utläst. Jag var tvungen att göra pauser eftersom läsningen stundom var så enormt tung. Berättelsen är välskriven, fängslade, intressant, drivande och vacker.
Boken är ett relationsdrama, högaktuell och (enligt mig) ett måste att läsa. Men även om jag oftast läser mina favoritböcker flera gånger kommer jag inte att kunna läsa Vi måste tala om Kevin igen, helt enkelt eftersom boken är så otroligt stark. Känslan som kommer krypande tillsammans med förståelsen om det oundvikliga är helt enkelt fruktansvärd.
Betyg
Vi måste prata om Kevin (2007) är en otroligt viktig och inte minst intressant bok. Lionel Shriver har skrivit en bitande satir över den amerikanska kulturen, där dödsskjutningar i skolor blir allt vanligare, och mot det medieintresse som dessa massmördare väcker.
Läs mer på: http://litteraturkvalster.wordpress.com/2012/11/05/vi-maste-verkligen-prata-om-kevin/
Betyg
hade väldigt svårt att komma in i boken. Första halvan gick riktigt trögt sen släppte det undan för undan. Skulle vilja ga första delen en 2:a och den andra en 4:a så då skulle det väl egentligen bli en 3:a i betyg. Men ändå, andra halvan väger upp. Välskriven, även med lite torr humor i bedrövelsen.
Betyg
Velar mellan trea och fyra, tror det blir en trea i alla fall. Mycket obehaglig bok. Jag var tvungen att flera gånger lägga ihop den för att pusta ut en stund innan jag fortsatte. Och det gjorde jag för den var väldigt fängslande. Efter en seg start tog den sig, men det blev lite mycket mot slutet.
Betyg
Jag tror att detta är en av de böcker som du antagligen älskar eller hatar. De första 100 sidorna gick trögt jag hade svårt att komma in i boken, men efter 100 sidor så kom jag in i den och då hade jag svårt att lägga ner den. Vi måste prata om Kevin är oförglömlig, obekväm, mörk, gripande roman med ett mycket kontroversiellt ämne. Läs!!
Betyg
Det är en otroligt välskriven, gripande berättelse om ett fruktansvärt ämne. En bok om föräldraskap, skuld och moral som väcker många tankar. Samtidigt en fruktansvärd berättelse på många sätt om denna familj i upplösning och jag undrade flera gånger varför de inte sökte hjälp hos psykolog eller familjeterapeut.
Första tredjedelen av boken kändes ibland lite seg och jag undrade om inte det var väl överdrivet, inget barn kan väl vara så elakt som Kevin framställs av mamman så man funderar om det inte är hon som inte har alla besticken i lådan. Hon verkar helt sakna modersinstinkt och får ingen kontakt med sin son.
Efter halva boken var jag fast och hade svårt att lägga den ifrån mig även om jag då började ana det som hände i slutet så det kändes inte som någon överraskning.
Rekommenderas.
Läs den!
Betyg
Var på väg att ge upp denna bok flera gånger. Det första hundra sidorna är så sega och tråkiga, nästa hundra är okej men inte särskilt gripande. Den känns inte trovärdig. Andra halvan av boken är däremot klart godkänd. Där kommer spänningen och slutet lyckas faktiskt gripa tag i mig.
Betyg
Den här boken grep mig inte alls. Ämnet gör det och jag önskar att en riktig förälder i liknande situation kunde ha skrivit denna slags bok.
Från start kändes det konstlat och porträtten av huvudpersonerna ytliga och fördomsfulla. Författaren verkar inte ha egen erfarenhet av mörka mänskliga sidor utan ha läst innantill i kvasi-psykologiska böcker.
Det här är ju bara min egen personliga åsikt, jag är ju inte heller någon professionell människokännare. Den här boken får mig att tänka DÅLIGT HANTVERK och FAKE. :(
Betyg
jag har mycket, mycket svårt för sådana här "wäh"-böcker. du vet, "wäh, vad livet är svårt för mig, wäh!" hade möjligen varit lite intressantare om det var en sann historia, men då hade antagligen den språkliga kvaliteten varit sämre. men! trots allt detta så var den kul att läsa, det var intressant att mamman ändå var såpass ärlig. vad kom först, sonens eller mammans hat?
Betyg
"Nu när du har läst ut den, behöver du inte tänka på den mer!" sa min dotter. Men hon har fel och jag sa till henne att den här boken kommer att följa med mig resten av mitt liv. Drömde tom om den inatt!
En helt oerhört välskriven bok och väldigt svår att lägga ifrån sig. Tyvärr måste jag ändå säga att jag någonstans ångrar att jag läst den. Ämnet är så tungt och och tyngden lägger sig som ett täcke över en när man läser. Helt fantastisk!
Läs den, den som vågar!
Betyg
Under de första två tredjedelarna var jag mest irriterad över överdrifterna - barn är inte onda av sig själva, så är det bara - men slutet gjorde att jag rekommenderar den vidare. En läskig bok med Colombine-tema. Kan den vara självupplevd av författaren (Lionel Shriver)? Måste försöka forska i det.