En Lundellsk uppgörelse med samtiden Frank Kornfeldt är en upprörd man. Lite för upprörd för sitt eget bästa. Det är omständigheterna som rör upp. Omvärlden. Sakernas tillstånd. Hur landet ligger. Erén har lämnat honom, kommit samman med en Lustigkurre. Det kan man bli upprörd av. Allians i 8 år kan göra vem som helst upprörd. Frank närmar sig 65-årsdagen. Dagen P. Som i pension. Vad göra nu? Lägga ner? Fortsätta som förut? Eller ska det ställas om till något helt annat? Ett ensamhetsexperiment inleds. Själv. Naturen, fåglarna, djuren. Stjärnorna och kosmos. Människorna på avstånd. Nog av dom. Men i minnena lever dom vidare, gör sig ständigt påminda, härjar, viskar och gapar. Upprördheten måste mildras. Man kan få infarkt. Även vinkranarna måste stängas. Lättare sagt än gjort. Och vilka är visenterna som står dolda, dolska i skogarna? Vad talar dom om, hotade, undanskuffade? Med...
Visa mer
Recensioner
2016-08-16
Betyg 
Lundell kör på. Tankar, väder, mat. Kronfeldt saknar sin kärlek vilket är en vacker röd tråd genom hela boken. Tas fart mot slutet. Allt grubblande är skönt att läsa. Ibland. Kunde då och då gå över i utdragna haranger om Sveriges politik som helt klart inte är så sexig.
2016-03-26
Betyg
Boken är huvudsakligen skriven i staccatoform. Det handlar om osammanhängande tankar och åsikter. Därtill är boken tjock på en bit över 500 sidor.
2015-01-21
Betyg 
Det tog lite tid att riktigt komma in i boken. Det händer ju inte så mycket men förstår till slut att det är hela poängen när han valt att leva ensam. Som van Lundell-läsare bröt jag av läsningen två gånger med andra tunnare böcker för att inte tappa läslusten. Speciellt roligt är det att han låter huvudpersonen kommentera Lundell förutom vår samtid.
