
Jag snurrade så fort att jag tappade kontrollen. Att äta var svårt. Att andas var svårt. Att leva var det svåraste. Jag ville svälja glömskans bittra frön. Cassie ville samma sak. Vi stödde oss på varandra när vi gick vilse i mörkret, runt i cirklar som aldrig tog slut. Hon blev för trött och somnade. På något sätt lyckades jag släpa mig ut ur mörkret och be om hjälp.Lia och Cassie har varit bästa vänner och förenats av ätstörningen de delar. Nu har Cassie dött och samma natt hon dog hade Lia trettiotre missade samtal från sin vän. Sorgen och skuldkänslorna får Lia att må allt sämre och leder till att hennes sjukdom förvärras. Hon rör sig allt längre bort från livet, tills en...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Åh, vilken helt underbar bok. I början störde jag mig en liten aning på det stilistiska men det passar huvudkaraktären och storyn när man väl lärt känna henne. Är väldigt snål med mina femmor men den var verkligen så bra att jag låg vaken till fyra på natten och läste, totalt ovetande om vad klockan var.