
Per Brahe den yngre (1602 1680) gjorde en karriär som har få motsvarigheter i Sveriges historia. Som 39-åring blev han riksdrots och skulle därmed vara beredd att styra landet om regenten blev sjuk eller avled. Detta gjorde att han redan av sin samtid kallades vicekungen. Stora delar av det svenska 1600-talet kom att präglas av Brahe. Utifrån sin höga position kunde han styra den utveckling som ledde till att Sverige blev en stormakt. Genom att följa hans liv får man ett nytt perspektiv på det fascinerande 1600-talet, en tid där man alltför ofta fokuserat på monarkerna. Privat levde Brahe mycket enkelt. Inte ens då han firade sitt andra bröllop 1653 klädde han upp sig eller höll någon påkostad bjudning, trots att han verkade i en tid då adeln brukade använda lyxkonsumtion för att manifestera sin ställning. Brahes arbetsvilja och ansvarskänsla smittade av sig på landets ledande...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag tror inte att jag lärde mig särskilt mycket om Per Brahe d. y. när jag gick i skolan. Däremot har jag med åren kommit i kontakt med Per Brahes tänkebok och receptbok - Vinter som Sommarbok. Att Visingsö varit Brahes har jag också vetat och där var han också helst när han var ledig. Visingsborgs slott var grevskapets mittpunkt. Men hur många gånger har vi inte rastat vid Brahehus under våra semesterresor, utan att veta något om historien som utspelats innanför dessa väggar?
Erik Petersson har skrivit boken Vicekungen - en biografi över Per Brahe den yngre. Det är ett stort nöje att läsa den, eftersom författaren har förmågan att leda sina läsare längre och längre in i historien. Erik Petersson har fått fram så mycket fakta om en person, som gör att läsaren tycker sig lära känna Per Brahe mer och mer. Andra personer i Brahes omgivning får också sina presentationer lika väl behandlade, t ex Axel Oxenstierna, Magnus Gabriel de la Gardie, Ebba Brahe m fl.
Platser, som t ex i Finland, ger Erik Petersson en bra beskrivning av. Hur såg de ut på Brahes tid? Jag har varit där förr, men jag får återigen lust att åka till Åbo slott. Nu ser jag med andra ögon.
Men hur var det nu med Brahehus? Per Brahe lät bygga Brahehus för jakt och förströelse. Läget var en klippa cirka 180 meter över Vätterns östra strand. Källarvåningen lades direkt på urberget. Våningen ovanför källaren var indelad i tre rum. Här fanns köket och slottets förvaringsutrymmen. Från gården ledde en trappa till huvudvåningen. En stor sal tog upp större delen av utrymmet. Salen hade tre fönster söderut mot Gränna och Västanå och två fönster mot Visingsö. Salen var slottets centrum och enligt författaren så intog säkert Brahe sina middagar här med förnäma jaktgäster.