Vi måste sluta ses på det här sättet

Bjärbo, Lisa

| 2013

Flag from sv

79


Hanna går i tredje ring och drömmer om att flytta till Paris. Jens är tjugofyra och försöker vänja sig vid ett nytt liv. När de ses vid en fullsmockad bardisk blir de nästan osams. När de ses på tunnelbanan hem skrattar de, och när det är dags att skiljas kan Hanna tänka sig att ta en omväg. Hem till Jens. Nästa gång de ses är genom Jens nya jobb, på Hannas skola. "Vi måste sluta ses på det här sättet" är en ung-vuxen-roman som blandar både humor och romantik. Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck berättar en kärlekshistoria från två håll, perspektivet växlar mellan de båda huvudpersonerna, skildrade av en författare vardera.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Anna Granström

2015-08-13

Betyg

Jag hade så höga förväntningar på den här (snygga) boken, men ärligt, jag blev besviken rakt igenom. Tyvärr. Så intetsägande, platt, tom. Lättläst, bra språk och allt det där, men storyn och detaljerna? Föll mig inte i smaken.

Klara Jennische

2014-04-10

Betyg

Väldigt bra bok. Läste ut den på två dagar. Passade extra bra att läsa såhär på vårkanten. Skrattade till vid referensen till Jenny Jägerfeldt och kände såväl igen mig i så mycket kring gymnasietiden. Vänrelationer, kärleksrelationer och hormoner. Härligt!

Erika Hedéen

2014-03-21

Betyg

Ursöt bok men hade förväntat mig mer romantik & händelser :/

Sanna

2014-01-02

Betyg

Den här boken blev en femma. Jag läste ut den på tre dagar asså fattar ni i snitt läste jag cirka 110 sidor per dag, det är väldigt mycket. Den var så bra, man lär känna karaktärerna så bra och samtidigt tycker man att det är intressant. Man är fast på första sidan, men dock lite sex hehe men aa. Jag hoppas Lisa och Johanna gör fler böcker tillsammans, det skulle jag inte säga nej till. De två är en riktig supertrupp.

I

ilenna i

2013-10-29

Betyg

När jag läste att det skulle vara en bok i genren 'unga vuxna' hade jag ganska höga förväntningar; vilka tyvärr inte slog in överhuvudtaget. Precis som i johannas 'som om jag frågat' så är det aaaalldeles för mycket svengelska för att det ska passa mig, av egna erfarenheter så använder inte en 24åring så extremt mycket svengelska ord, så där försvinner redan trovärdigheten. Vissa karaktärer, som huvudpersonens bästa kompis som vi i princip bara får 'träffa' genom telefonsamtal, känns överflödiga då läsaren inte får någon direkt information om henne. Det blir opersonligt helt enkelt. Jag hade gärna sett att den fått innehålla lite mer spänning; vad kommer hända när hanna och kajsa tvingas träffas? Vad kommer Jens bästa kompis tycka om Hanna när han får träffa henne? Men allt sånt uteblir tyvärr. Det fanns några få rader som var underhållande och som faktiskt fick mig att skratta - så det får bli plusset :)