Venus i päls

Leopold von Sacher-Masoch (183695) var en uppburen författare på sin tid: hans romaner var storsäljare och översattes till många språk. Allting ändrades i det ögonblicket då psykiatern Krafft-Ebing använde Masochs namn för att döpa en av de sexuella perversionerna, liksom han också använde Markis de Sades. Plötsligt blev Sacher-Masochs texter obscena. Venus i päls från 1870 räknas numera som en av världslitteraturens stora erotiska klassiker. Den romantiskt lagde Severin förälskar sig i den frimodiga Wanda. När hon vägrar bli hans hustru förklarar han sig vilja bli hennes slav. De upprättar ett kontrakt där han överlämnar sig till liv och lem åt hennes godtycke: hennes enda plikt är att bära päls när hon piskar honom. Den märkliga kärlekshistorien accelerar mot katastrofen. Ännu märkligare är det då vi vet att författaren genomlevde en liknande historia samtidigt som han skrev sin berättelse,...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Victoire Marcel

2015-10-13

Betyg

Jag tycker verkligen om språket. Vad jag inte tycker om är "boten". Hade man rivit bort början och slutet så...

Sanna Carlborg

2013-06-21

Betyg

Tjusningen med den här boken är ju mycket att den skrevs då den skrevs. Den är skum på ett både kittlande och avskräckande sätt. Trevligt med illustrationer i en vuxenbok för en gångs skull.

Martin Halldin

2011-06-25

Betyg

Den tyske författaren Leopold von Sacher-Masoch har gått till historien inte så mycket för sin litterära gärning som för att han givit namn åt masochismen, den ofta patologiserade sexuella driften efter underkastelse, förnedring.

Sacher-Masochs portalverk Venus i päls slår an en sträng hos de allra flesta, och har införlivats i oräkneliga populärkulturella verk. I musikvärlden framstår Velvet Undergrounds klassiker Venus in furs som det tydligaste exemplet på hans influens. Men det är i sanning svårt att tänka sig vad artister som Trent Reznor (Nine Inch Nails) och Bröderna Reed (Jesus and Mary Chain) skulle ha varit om de inte byggt sina karriärer på att skildra manlig känslosmärta och underkastelse inför – Kvinnan.

Venus i päls skulle kunna läsas som en stridsskrift, en Nietzscheansk uppmaning att aldrig ge kvinnan ett finger, för då förvandlas hon till en tyrann och slukar hela armen. Och skildringen av den unge Severins smärtsamma underkastelse inför Wanda, hans Venuslika, i hans ögon överjordiska, förälskelse som enligt överenskommelse bär päls när hon piskar honom, ligger inte långt ifrån den kvinnobild som dagens manliga antifeminister och kvinnohatare målar upp när de framställer sig själva som maktlösa marionetter i Kvinnans våld – för att slippa problematisera sina egna privilegier.

Men det vore för enkelt att avfärda Venus i Päls som bara detta. Sacher-Masoch framställer den avtalade underkastelsen – Severin undertecknar frivilligt ett kontrakt där han åtar sig att bli Wandas slav – som nyanserad, ofta njutbar. Och i slutet av boken ges motsättningarna mellan könen vad som kan tolkas som en, förvisso kortfattad och förenklad, marxistisk analys.

Som litterär produkt är dock inte Venus i päls något storverk. Språket är högtravande men brister i elegans och faller ofta över i det pekorala. Samtidigt är skildringarna av den misshandel som Severin får utstå väldigt obehagliga; de kryper in under skinnet. I Carl-Michael Edenborgs efterord får vi veta att Leopold von Sacher-Masoch ständigt undvek 1800-talets censur genom att aldrig uttryckligen skildra sexuella handlingar.

I Vertigos nyutgåva får i stället Naomi Nowaks snygga illustrationer stå för det explicita – med den äran.

Hemliga Arne

2010-11-19

Betyg

Ok...

naomi nowak

2010-07-28

Betyg

det är jag som har illustrerat den här utgåvan :) kul jobb.

E

Ok...