Vem bryr sig? handlar om allt det där som skaver men som inte tas på allvar. Om hur det känns att ständigt finnas där för andra ? att stötta och ta omhand, att bekräfta och påminna ? men sällan få det tillbaka. Om tankearbetet som ligger bakom allt det praktiska. Antologin samlar berättelser från över femtio kvinnor om känslomässigt arbete ? det omätbara sörjandet om andras känslor och mående. Diskussionen om känslomässigt arbete har kallats feminismens nästa front. Den utgår från tanken att kvinnor investerar mer omtanke och bekräftelse i sina relationer till män än vad de får tillbaka. Det handlar om allt det där som skaver men som hittills inte har kunnat benämnas. Vem är det som stöttar, peppar och tar omhand i en relation? Vem är det som initierar de svåra samtalen och kommer ihåg att svärmor fyller år på söndag? Vem ser till att alla får komma till tals runt middagsbordet och...
Visa mer
Recensioner
2020-05-05
Betyg 
Intressant läsning och jag kan till viss del hålla med om en del, men vad är det som säger att kvinnor har rätt att definiera hur en relation ska vara? En bok som väcker många frågor, i alla fall hos mig.
2019-07-15
Betyg 
Vad är känslomässigt arbete?
"Vi använder begreppet känslomässigt arbete för att försöka ringa in det omsorgs- och relationsarbete som görs vid sidan av andra, mer praktiska dimensioner av det sociala livet. Enkelt uttryckt handlar det om att ägna kraft och tid åt att människor runt omkring ska må bra."
Agnes och Sara har sammanställt runt 50 stycken "kvinnoberättelser" och de kommer här i boken i många olika former. Det kan vara en sms-konversation, en illustrerad bild, längre text eller en dikt. Det blir som en bra novell-samling, där det alltid finns något som tilltalar en mer och något som tilltalar en mindre. Väldigt fint ihopsatt och roligt när berättelserna kommer i så många olika uttryck.
Jag skulle nog säga att jag har jämställt förhållande, men jag känner ändå igen mig väldigt mycket i många texter. Både att det skulle kunna vara jag som skrev en text eller att det var mig texten syftade på, alla har ju sina sidor.
Själv skulle jag säga att för mig är det allt det där lilla extra som (oftast) vi kvinnor gör för att allt ska rulla på, det där som kanske inte riktigt märks. Men som kanske skulle märkas om vi slutade att göra det? Jag ska nog testa det en vecka och tex inte plocka undan någon annans strumpor, post, disk eller inte lägga märke till att -oj här ligger det ju ett par hörlurar som nån kanske behöver... Skulle vara intressant och se om det försvinner eller om det ligger kvar den veckan eller om jag kanske inte klarar av att låta bli, hihi...
