Vårlik

Betyg

Håller med föregående talare. Kommunikationen med andra sidan går än verkligen på nerverna. Det, tillsammans med Torsten Wahlunds alltid så sega inläsning drar ner betyget till en 3:a.

Betyg

Oerhört spännande bladvändare, där jag ögnar eller bläddrar förbi långa stycken. Varför detta fåniga utrymme för de dödas synpunkter på händelserna? Och en hel del annat pladder kan jag vara utan, men det som är kvar är ju bra!

Betyg

Mons levererar igen. En av de bättre i Malin Fors-serien.

Betyg

Riktigt uselt. jag klarar bara inte detta dravel med döda offer som ska tala hela tiden. I denna bok tar det helt överhanden dessutom. Jag brukar reta mig på dessa delar i hans böcker men brukar trots allt tycka att den utredningstekniska delen med Malin Forss är ok men i denna föll även det. Dessutom blir jag uppretad på detta förbaskade vänsterdravel. I denna bok blir det extremt och plumpt. Läs något annat..

Betyg

Nja, ingen riktig hit. Kanske lite väl fantasifull historia, och språkligt inte i min smak. Kanske ger Kallentoft någon chans till dock.

Betyg

Äntligen över. Sämsta boken ever!

Betyg

Kriminalinspektör Malin Fors
står framför sin mors kista
när ett lågt muller bryter tystnaden.

Några minuter senare får hon ett samtal
och hon beger sig genast till stora torget i Linköping
där hon möts av en syn
som hon aldrig hade kunnat förbereda sig på.
Det är glassplitter, krossade blommor,
utspridda grönsaker, en trasig barnsko
och en duva som pickar i något rött.
Tystnaden är öronbedövande.

En bomb.
Kommer det att hända igen?


Jag gillar Malin Fors
mindre och mindre för varje bok.
Hon ser bara problem överallt i privatlivet
och i den här boken har hennes "samtal"
med de döda tagits ett steg för långt.

I den här boken får man äntligen
reda på hemligheten som hennes mamma har burit på
och som det har hymlats mycket om i de tidigare bäckerna,
utan att avslöja vad den handlar om
så kan jag säga att jag blev grymt besviken.
Inte alls vad jag hade tänkt mig!

Fast det som stör mig mest
är nog hennes reaktion på det hela.
Ni får läsa och bedöma själva.

Jag hade förväntat mig mer
av Mons Kallentoft och det är främst därför
som betyget blir så pass lågt.

http://romeoandjuliet.blogg.se

Betyg

Det här går inte att jämföra med Kallentofts fullpoängare Sommardöden, tyvärr. Det här är en helt ordinär deckare utan det där lilla extra. Och tyvärr tar de övernaturliga rösterna överhanden...

Betyg

En ruskigt spännande och otäck historia Jag hade svårt att släppa boken och sträckläste den i stort sätt Jag älskar sättet han skriver på

Betyg

Kommentera...

Betyg

I fjärde boken om Malin Fors så tycker jag att Kallentoft är tillbaka till det jag gillade med Sommardöden. Vad det är kan jag inte riktigt sätta fingret på, men när det är som bäst så är jag på plats i Linköping och ser, känner, hör och luktar allt som beskrivs. Man kan tycka vad man vill om språket, som kanske egentligen inte hör hemma i en hårdkokt deckare, men för mig funkar det. På något sätt drar det ner tempot, så jag lugnar ner mig och verkligen suger på varje ord.

Malin skickades ju på rehab i slutet av Höstoffer och det verkar ha funkat. Även om hon sätts på närmast extrema prov, allt verkar hända samtidigt den här våren. Malin är, för mig, ingen sympatisk människa. Jag har aldrig gillat henne. En mer egocentrisk, självömkande, patetisk människa får man verkligen leta efter. Men i den här boken har hon till slut ryckt upp sig och även om jag fortfarande inte direkt gillar henne, så tycker jag inte hjärtligt illa om henne längre. Äntligen får hon också veta vad det är för hemlighet som hennes föräldrar haft. Jag var inte jättelångt ifrån i mina gissningar, men inte heller helt rätt. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig i nästa bok. Och Maria Murvall? Knappt ett ord om henne i hela boken. Var det bara något som den alkoholiserade och onyktra Malin Fors hängde upp sig på?

Det enda som egentligen stör mig i boken är de döda flickorna som "pratar". Vad tillför de egentligen? Jag vet att det alldeles i början står att eftersom de är döda så har de språket och kan tala som vuxna. Men det känns inte trovärdigt. Ibland använder de vuxna ord och meningar, ibland låter de som de sexåriga flickor de är. Det blir liksom inte enhetligt och logiskt. Jag tycker bara de där allvetande, döda andarna stör flödet och det är väldigt irriterande. Det är väl ingen risk att Kallentoft plockar bort det ur sina nästkommande böcker, det har ju blivit hans grej litegrann, men för min del så kan det lika gärna försvinna.

Betyg

Den bästa av hans böcker! Har haft lite svårt för Malin och alla hennes problem. Men det går ju åt rätt håll Malin!
Detta var en hemsk historia och den höll mig fångad tills sista sidan.

Betyg

Malin Fors är en spännande figur, gillar henne. Som vanligt en bra deckare dessutom och har man dessutom gpod kännedom om Lkpg blir det extra intressant. Här handlar det om bomben på Stortorget som dödar 2 flickor, varaner mm

Betyg

Kommentera...

Betyg

Måste kolla in mina betyg till Kallentofts tidigare böcker, har inget minne av att de var så här dåliga. Mitt intresse fångades inte förränn på sidan 274, och då har man kommit en bra bit i boken. Fram till dess var det tröttsamt och irreterande. Kallentoft kanske ska försöka sig på en diktsamling nästa gång, det poetiska krafset kan han strunta i när han försöker skriva deckare. Desstutom är jag trött på alla beskrivningar av "torrt vetebröd, flottig pizza, grällt ljus från lampan inköpt på rusta, tyngden av det billiga täcket" etc Känns tyngden annorlunda från ett billigt täcke än från ett dyrt? Och dessutom, finns det överhuvudtaget sjukhem nuförtiden där utveckligstörda "förvaras"? Det är väl ändå ganska förlegat. För att inte tala om de döda barnens röster-så onödigt, tillförde inget till historien. Utfyllnad? Till sist vill jag avsluta denna klagosång med att huvudpersonen är väldigt osympatisk. Så. Nu är jag klar! ;=)

Betyg

Allför osannolik i handlingen. De dödas kommentarer är överflödiga. Hade tjänat på bättre förarbete vad gäller fakta som t.ex. banktjänstemännens löner. Det är ett låglöneyrke inte att förväxla med direktörerna i toppen.

Betyg

Kommentera...

Betyg

En mycket bra skriven bok i genren deckare! Otäcka scenarion, de dödas berättelse driver på handlingen och gör den mer krampaktigt spännande, huvudpersonens kamp mot sina egna begär och tankar är intressant. Gillar även de övriga i serien.

Betyg

Bra inläsning av Torsten Wahlund. Tyvärr räcker inte det för i den här boken kändes avsnitten med rösterna långdragna och tjatiga. Boken borde ha redigerats hårdare.

Betyg

"Vårlik" är den fjärde delen i Mons Kallentofts serie om polisen Malin Fors i Linköping.

Jag tyckte att den här fjärde boken var minst lika bra som dom tre tidigare, om inte ännu lite bättre.

Böckerna är lite annorlunda mot ordinära svenska deckare, och det tycker jag om. Så jag kan helt klart rekommendera hela serien.

( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg” - http://bim.blogg.se/category/bokrecensioner.html )

Betyg

Nej den här når inte alls upp till de andra,,overklig.

Betyg

Denna var den sämsta i serien. Kändes ibland väldigt hastigt skriven som om deadlinen närmade sig. Väldigt jobbig att ta sig in i, seg och långdragen. Tyvärr bara en 2:a i betyg.

Betyg

Har inte läst Mons Kallentofts andra böcker och har inget att jämföra med.

Tycker att Vårlik var mycket spännande MEN gillade inte det s.k. dösnacket d.v.s. när de döda talade till Malin. Det var bara irriterande och jobbigt. Efter ett tag hoppade jag över de styckena.

Betyg

Långsökt plot, de kursiva styckena med repetitivt innehåll samt den väldigt osympatiska Malin Fors ger inte mer än en tvåa i betyg.

Betyg

Tyckte boken var en av de bättre i den här serien.

Betyg

Jag gillar Kallentofts historier, döda som finns kvar däruppe, Malin Fors och hennes bekymmer och själva deckaren. Thorsten Wahlund läser på ett fantastiskt vis, som passar författarstilen. Skulle nog ha varit en sämre bok om jag läst den ...

Betyg

Jag har läst de tre första böckerna i serien om Malin Fors och dom faller mig inte riktigt i smaken. Böckerna är inte särskilt spännande och sluten dyker upp helt abrupt.Detsamma gäller för Vårlik.

Att läsaren får följa den dödes tankar är något som förekommer i alla böckerna och det tillför inte böckerna något.

Det känns som tanken är att läsaren ska känna sympati för Malin Fors och hennes alkohol- och känsloproblem men problemen förtas av att Malin har en tendens att skapa problem där de inte finns. Jag blir mest irriterad över att Malin bara ser problemen.

Upplösningen i Vårlik utspelar sig på en skärgårdsö full av glupska varaner och en tidsinställd bomb. Det hela känns väldigt krystat.

På www.bokbrus.se kan du läsa fler ljudboksrecensioner.

/Pia

Betyg

Jag funderar hela tiden på vilken poäng författaren vill komma fram till? Barn utsatta för bestialiska brott? Familjen på gott och ont? Huvudpersonen har en mycket idealiserad bild av familjen och föräldraskapet. Känns inte alls naturligt med alla "de dödas monologer" instuckna här och där.

Betyg

Har så svårt för hans blommande språk. passar bättre i poesi.

Betyg

En bomb detonerar på Stora torget i Linköping och dödar två sexåringa flickor. "Vårlik" är Mons Kallentofts fjärde bok om Malin Fors vid Linköpingspolisen och den svagaste i serien.

Måhända kan det bero på att begreppet med att låta de döda tala nu börjar att bli så uttjatat att man med stor möda försöker sig komma igenom dessa stycken.
Man får också följa alldeles för många personers perspektiv vilket bidrar till att hela historien känns splittrad och aldrig griper tag om mig.

Malin Fors är i den fjärde boken nykter men är fortfarande så trasig som människa att jag främst ställer mig frågan om det skulle vara möjligt för en polis i verkliga livet att vara i tjänst i detta hälsotillstånd? För allmänhetens skull får man väl hoppas på att de livs levande verksamma poliserna mår bättre inombords.

Måhända är Malin Fors en intressant litterär karaktär. Men personligen har jag för länge sedan ledsnat på hennes inre strider och ångest. Jag blir inte berörd av hur dåligt hon mår inombords. Bara irriterad över att hon aldrig kan ta sig samman, söka hjälp och skärpa till sig.

Jag ger "Vårlik" knappt godkänt.

Betyg

En svag tvåa. För många olika personers perspektiv och begreppet att låta de döda talar känns för uttjatat nu.

Betyg

En kort beskrivning av Vårlik: En bomb utlöses vid en bank och två tvillingflickor dör. Malin Fors har just varit på sin mammas begravning och kastas in i utredningen. Fors är numera nykter alkoholist och kämpar emot suget att börja dricka igen samtidigt som det ena efter det andra verkar gå emot henne.

Jag gillade Kallentofts Midvinterblod och Sommardöden och den här var nästan lika bra som dem två men bara nästan. Beskrivningarna av Malin Fors är suveräna men mot slutet känns det som att han blir alldeles för stressad med att få klar boken. Han "tappar" henne lite grann. Beskrivningarna av hennes numera nykterhet är bra och hur hon slåss mot alkoholsuget. Relationen till hennes dotter och det ständiga dåliga samvetet är också bra beskrivet enligt mig.
Själva mordgåtan är som vanligt i Kallentofts böcker mer en bihistoria där det egentligen är själva Malin som är huvudpersonen.

Betyg: 3.5/5

Betyg

Bra berättelse i grunden men Kallentoft tappar bort sin huvudperson i slutet.

Betyg

En välskriven deckare. Som läsare drivs man hela tiden framåt. De olika handlingarna vävs in i varandra på ett mycket bra sätt. Jag gillar hans sätt att låta offren tala och föra handlingen framåt.

Betyg

Den bästa boken som han har skrivit med huvudpersonen Malin Fors. Den innehöll en inre kamp och även att bli hel. Spännande intrig mera uttalat att rösterna pratade med Malin Fors.

Betyg

Vilken besvikelse. Den sämsta boken han skrivit. Jag kan inte låta bli att vilja bläddra förbi passagerna där vi får ta del av de dödas tankar. Nej, inte min smak.

Betyg

Recension av Mons Kallentofts Vårlik
Mons Kallentoft är född 1968 och uppvuxen i Ljungsbro utanför Linköping. Numera bor han i Stockholm med sin familj. Efter den katapultprisbelönande debuten med thrillern Pesetas (2000) har han även gett ut två omskrivna romaner och en internationellt uppmärksammad reportagebok om mat, mor och myter. Sitt stora genombrott fick Mons Kallentoft med sin serie om kriminalinspektör Malin Fors. De tre första böckerna i serien Midvinterblod (2007), Sommardöden (2008) och Höstoffer (2009), har sålts i över 500 000 exemplar och översatts till ett flertal språk.

Handling: Våren har äntligen kommit till Linköping och nu i vårsolen vågar sig de ännu vinterbleka människorna ut på uteserveringarna runt torget. Några svalor kretsar i skyn och färglada tulpaner lyser från marknadsstånden. En mamma med sina två små barn går mot en bankautomat. Plötsligt hörs en kraftig explosion, blommor, grönsaker och glassplitter ligger över hela torget. De två små barnen – två sexåriga tvillingar sprängs i bitar.

Som vanligt blir det kriminalinspektör Malin Fors och hennes kollegor som får ta sig an fallet. Är det ett terroristdåd, någon som vill familjen illa eller är det något helt annat. En lång och besvärlig utredning börjar och som bjuder på många överraskningar och hemligheter.

Tyvärr är jag inte något större fan av Mons Kallentofts böcker. 2007 läste jag Midvinterblod och jag minns att jag hade svårigheter att ta mig igenom den. Jag har heller inte lyckats komma igenom de två andra heller, men eftersom denna hade 12 maj som första recensionsdag, så…
Jag tycker att Kallentoft har ett ryckigt språk och tar upp sexuella episoder där det inte känns relevant. I denna bok reagerar jag över Malin Fors återkommande tankar på sex när hon utreder en fruktansvärd historia om två sexåriga tvillingflickors död i en otäck explosion. Det känns nästan bisarrt att tänka på sex i en sådan situation. Annars har jag inget emot sexscener i böcker, bara det stämmer in i situationen. Författaren berättar om att Malin haft problem med spriten, ett ämne som tas upp alldeles för ofta: ”Tänk om hon börjar dricka nu igen” är ofta en replik som jag irriterar mig över. I slutet blev berättelsen dock väldigt spännande och under de sista hundra sidorna hade jag svårt att lägga den ifrån mig.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent