Vanliga människor glömmer och går vidare

Liljeroth, Anne

| 2014

Flag from sv

14


Mycket har förändrats på Smedjegatan 6 sedan journalisten Saga Widerbeck flyttade in för ett år sedan. Huset har renoverats och de som bor där har blivit mer på sin vakt. För vem vet vem Saga tänker avslöja härnäst?Sagas bok om fröken Andersson rör upp känslor och Saga känner sig hotad. Rör om i ordningen gör också den snygge entreprenören Anders Månsson som bestämt sig för att flytta hem med motiv som han inte vill avslöja. Och när den gamle bankdirektören Per Norder vill rentvå sitt namn skakas Sagas existens i grunden. Allt är inte som det ser ut att vara. Detta blir en tuff läxa för Saga. Kan hon ställa saker till rätta?

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

sannareads

2019-02-23

Betyg

”Vanliga Människor” är uppföljaren av ”Bara Människor”, även i denna boken får vi läsa om Saga, Bengt, Milla och några av de andra karaktärerna från den första boken.

Det var kul att läsa om folket på Smedjegatan 6 igen och se vad de hade för sig ännu en gång. Jag tyckte det var väldigt intressant att läsa om Milla och Sandra, det hade varit väldigt kul om Anne skrev en bok om endast dem i framtiden.

Första boken fick 3/5 stjärnor av mig och det får även ”Vanliga Människor”.

Jag rekommenderar att alla som vill ha en unik lässtund läser ”Bara Människor” och ”Vanliga Människor” av Anne Liljeroth. Eftersom dessa böcker verkligen skiljer sig från andra.

❤️Du kan hitta min recension + en kreativ bild där boken är i fokus på min Instagram: @sannareads

Betyg

Denna bok är så mysig och intressant. Det är lätt att sträckläsa den eftersom man bara vill läsa mer! Dock inte lika bra som första boken.

Solveig Andersson

2016-02-13

Betyg

Strålande försättning på Bara Människor. Med nya spännande utvecklingar på Smedjegatan 6. En sträckläsare. Läs den!

E

Betyg

Anne skrivr från hjärtat och det märks, jag uppskattar bok nr 2 och ser fram emot fler böcker av Anne!

Linda Svensson

2014-12-16

Betyg

Författaren har ett skönt flyt i språket vilket jag gillar. Berättelsen däremot är ganska lam och utan driv, särskilt om man läst första boken. Många omtugg.