Det brukar framhållas att kvinnor har lättare än män att upprätthålla nära vänskapsförhållanden. För män handlar det om att göra saker tillsammans, ställa upp när det gäller och hjälpa varandra praktiskt. För kvinnor är det självklart att nära vänskap också innebär att man berättar om sitt privatliv. Vad är då väninneskap - ett ord som inte ens finns? För att försöka besvara denna stora fråga har Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. Några av väninnorna har funnits med sedan barndomen, andra har tillkommit senare i livet. Vi möter bland andra Märta Tikkanen, Birgitta Stenberg och Amelia Adamo. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Samtalen tar bland annat upp hur väninneskap uppstår och utvecklas, hur det kan tyna bort, vilken roll avund spelar och vad som kan hända i den komplicerade relationen med tre väninnor....
Visa mer
Recensioner
2012-08-18
Betyg 
Vi har en liten bokcirkel och sist kom vi fram till att vi skulle läsa denna bok. Det var definitivt ingen bok jag hade valt själv (vi ska välja varsin gång), och jag har aldrig läst något av Åsa Moberg tidigare. För det första var det enormt irriterande med att texten blandades mellan kursiv och vanlig stil i boken, sedan var helt plötsligt någon text indragen. Om frågorna varit kursiva hade det räckt.Innehållet i boken då, jag tyckte mest det var massa pladder, som om jag skulle sitta och skriva ner vad jag och mina vänner pratade om,(den skulle nog t.om bli intressantare). Nej det var inte en bok för mig,efter 100 sidor slutade jag läsa.
2011-10-14
Betyg 
Finns det en särskild sorts vänskap mellan kvinnor, som skiljer sig från vänskap mellan män? Hur man behåller sina väninnor; hur man får relationer mellan flera väninnor att fungera; varför skildras kvinnor alltid genom männen och varför finns det så lite forskning om denna typ av vänskap undrar en ung psykolog i författaren Åsa Mobergs närhet. Det blir upprinnelsen till boken Väninnorna och jag. Moberg, som själv upplevt svårigheter i sin relation till andra kvinnor, samlar sina väninnor, läser gamla dagböcker och låter dem berätta om sina erfarenheter. Väninnorna är alla kända personer; ungdomsvänninnorna Simone Aschberg och Ulla Ginsburg och de övriga väninnorna som hon även haft arbetsrelationer med; Gunilla Boethius, Märta Tikkanen, Birgitta Stenberg, Amelia Adamo, Margareta Rye och Stoika Hrisova.
Eftersom jag själv inte har varit bra på att skapa och behålla "bästisrelationer", såg jag fram emot att läsa en analys om vad som är hemligheten med det kvinnliga väninneskapet. Är då berättelserna intressanta? Nja, boken utger sig från att borra djupare i ämnet, men jag upplever att den stannar vid att vara självbiografiskt privat. Väninnorna kommer alla från samma intellektuella kultur. Flera av dem är finlandssvenskar, de är alla 40-talister eller äldre och skrivande kollegor som utmanar och uppmuntrar varandra, vilket gör att deras erfarenheter likartade. Moberg utmanar inte stereotyper om manligt/kvinnligt, utan här slås fast att män inte kan tala telefon, män inte kan tala om känslor och män inte har en lika intensiv vänskap som kvinnor har. Jag saknar ett vidare resonemang kring deras erfarenheter. Inte ens i sista kapitlet ”Väninneteori- förbehållslös unnsamhet” tycker jag att boken tillför några nya tankar. Frågorna kvarstår och jag håller nog fast vid att vänskap inte behöver vara könsbundet.
2011-10-14
Betyg
Nej, jag tyckte inte det var så intressant att höra berättelsen om Åsa Mobergs väninnor.
