Vain merkittävät kuolevat

Gyllander, Varg

| 2016

Flag from fi

61


Tuhannet soihdut värjäävät talvisen taivaan oranssin väriseksi. Uusnatsiliikkeen järjestämään vuosittaiseen mielenilmaukseen osallistuvat nuoret miehet ja naiset marssivat ääneti, soihdut käsissään pitkin Stjernebyn lähiön katuja. Metsän siimeksestä tilannetta tarkkailee mies, jolla on vain yksi tehtävä. Ennen kuin ilta on ohi, yksi uusnatseista on kuollut. Rikospaikkatutkijat Ulf Holtz ja Pia Levin temmataan mukaan monihaaraiseen tutkintaan. Levin saa tehtäväkseen kaivella kuolleen uusnatsin menneisyyttä, johon liittyy epämiellyttäviä perhesalaisuuksia. Holtz työskentelee tahollaan omille tavoilleen uskollisena. Jutun ratkaisu tuntuu aina vain kaukaisemmalta, ja joulun lähestyessä Holtz kamppailee yksinäisyyden tunnettaan vastaan. Suhde nuoren harjoittelijan Nahidin kanssa on jättänyt jälkensä ja saa Holtzin tekemään kohtalokkaan erehdyksen.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Minna Matson

2018-05-20

Betyg

Bra fortsättning med fördjupande av karaktärer och en intressant mordgåta.

N

Niklas Lindroth

2015-10-13

Betyg

Älskar det faktum att det är en kriminaltekniker vi får följa - och inte en till försupen kriminaltekniker. Bra!

Betyg

Del 1 i serien Ulf Holtz och Pia Levin "Somliga linor brister" tyckte jag inte alls om, men jag tänkte ge författaren en chans till. Och jag är glad jag gjorde det, denna boken var mycket bättre. Själva storyn var bra genomtänkt och stundom fina miljöbeskrivningar. Så hade den en fråga som man ville har svar på förutom vem som mördade Johan och det var vem misshandlade barnet?
Denna boken gav också Ulf Holtz och Pia Levin mer utrymme, speciellt Holtz.

Lena L

2011-10-20

Betyg

Mycket bra intrig som förstärktes av skickliga miljöskildringar. Varg G växer med varje bok.

Patricia B

2010-05-06

Betyg

Hade velat ge 3 ½ stjärna egentligen.

Britt-Marie Kullin

2010-03-29

Betyg



Läste Varg Gyllanders debutroman "Somliga linor brister" för ett halvår sen, och tyckte att den var mycket bra. Den fick en fyra i betyg av mig.

Varg Gyllanders andra bok "Bara betydelsefulla dör" var precis lika bra som den första.

Boken var riktigt spännande. Den handlade om ett väldigt aktuellt ämne. Och den var absolut inte förutsägbar. Kul också att huvudpersonerna är kriminaltekniker, och inte "vanliga" poliser.

Jag kan verkligen rekommendera boken, till alla som gillar svenska kriminalromaner. Men läs gärna den första boken då först.

(Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg" - http://bim.blogg.se)

Kristina Simar

2010-03-29

Betyg

Recension av Varg Gyllanders bok
Bara betydelsefulla dör

Detta är uppföljaren till Varg Gyllanders hyllade kriminalroman Somliga linor brister som kom ut i mars 2009. Rättigheterna till boken såldes snabbt till Danmark och Tyskland. Varg Gyllander är pressekreterare vid Rikskriminalpolisen och har tidigare arbetat som marinofficer och kriminalreporter. Hans långa erfarenhet att följa polisarbete gör att han vant rör sig i de miljöer där erfarna mordutredare finns och det ger honom tryggheten att göra sina historier både spännande och trovärdiga. Han bor i Stockholm med sin fru och två barn.

Handling: Upptakten till denna deckare utgår från ett litet samhälle i Sverige, där det en gång om året är en nynazistisk manifestation. Ledaren Styrbjörn Midvinter gör sig beredd att börja sitt tal, efter att över tusen armar höjts till skyn med handflatorna nedåt och ett ”heil” hörs. Sen dör han…

Utredare blir kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin. De börjar med att gräva i Styrbjörn Midvinters förflutna och får reda på att han egentligen hette Johan Seger. Pia beger sig till Johans pappa Thord Seger för vidare upplysningar om Johan. En trevlig man som arbetat som läkare. Thord berättar att Johan haft en trygg uppväxt. Han hade lätt för sig i skolan och gillade att sitta och fiska i sin lilla båt och var en omtyckt vän.

När han var sjutton år träffar han den fjortonåriga Petra Jonsson – en tjej som alltid klär sig i svart. De fattar tycke för varandra och Petra blir gravid. Tillsammans får de sonen Gabriel. En kväll när Gabriel är i tvåårsåldern kommer paret in med honom till sjukhuset. Han gråter och har blåmärken. Läkaren som undersöker pojken förstår att någon har skakat honom och att han fått vissa hjärnskador. Läkaren ringer polisen och Johan blir anklagad för misshandel och döms till sluten ungdomsvård. Lille Gabriel blir bortadopterad och kontakten bryts. Efter fängelset börjar Johan att umgås i nynazistiska kretsar och han blir snart deras ledare.

Tillbaka till Johans död – det framkommer att han blivit skjuten av en pil rakt i halsen. Ulf Holtz kommer i kontakt med Marcus Koster, en rullstolsburen man som har hand om ungdomsverksamheten när det gäller pil- och armborstskjutning. Han tror att det är en pil från en armborst som dödat Johan.

Letandet efter mördaren går vidare – Ulf och Linda hittar ”Örnnästet”, Nazisternas klubbstuga. Där hittar de ett inre rum som troligen fungerar som ett kontor, men innan de hinner undersöka det brinner ”Örnnästet” ner. Vem har tänt på? Mördaren?
Under jakten på mördaren träffar de på många människor som på ett eller annat sätt haft anknytning till Johan Seger. Vem som helst av dessa kan vara mördaren. Men vem? ...

En riktigt bra och spännande deckare där två kriminaltekniker håller i utredningen av ett mord. Varg Gyllander är en ny bekantskap för mig, jag har inte läst Somliga linor brister, något jag absolut kommer att göra. Boken är skriven på ett trivsamt och lättsamt sätt och Varg Gyllander har ibland skrivit med glimten i ögat. Varför inte, en deckare behöver inte vara tungt skrivet. Det kändes skönt att kunna le lite ibland, samtidigt som den är väldigt spännande. Ämnet om främlingsfientliga partier, hot och våld inom politiken är även ett aktuellt ämne idag. Jag tycker att det var en riktigt, riktigt bra deckare. En sträckläsarbok som jag verkligen rekommenderar.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Tarja Ahlgrén

2010-03-14

Betyg

Det här är CSI på svenska. Författaren har utvecklats sedan förra boken, den här är redan avsevärt bättre. Framför allt hålls spänningen uppe hela vägen till slutet. Och beskrivningarna av polishuset i Stockholm och de olika avdelningarnas arbete sinsemellan är riktigt intressanta.