
Hemmet har aldrig tidigare varit så välstädat och barnen avgudar henne. Barnfickan Louise, en äldre fransyska som valts ut med omsorg, har kommit in i deras liv och förändrat det. Tack vare henne har Myriam kunnat återuppta sin juristkarriär och hon och maken Paul lägger tacksamt sina barn i hennes händer. Lika beroende som de blir av Louises hjälp, lika instängda känner de sig efter ett tag. De märker hur hon förändras, får plötsliga vredesutbrott och dyker ibland inte alls upp, men de undviker i det längsta att konfrontera henne. I det vackra huset i Paris tionde arrondissement har ett mörker sipprat in och nedräkningen mot en katastrof har tagit sin början. Paris blir ett mikrokosmos där klass, etnicitet och skillnaden mellan förort och innerstad tydligt framträder. Romanen genomsyras även av konfikten i det moderna föräldraskapet, hur kombinera barn, arbete och ett ständigt dåligt samvete?...
Visa mer
Recensioner
2020-05-12
Betyg
Obehaglig beskrivning om utanförskap som sakta driver åt den stora katastrofen. Skickligt berättat. Svag 4:a
2020-01-24
Betyg
Boken är nominerad som en av årets böcker, bestseller. Måste säga att jag inte alls förstår hur den fått sådan respons. Visst, man kommer huvudstupa in i en hårresande start vilket också gör att man som läsare villigt följer medi författarens ambition att beskriva framförallt de tre vuxna huvudkaraktärerna. Men längre fram faller berättelsen isär för mig. Den nanny som i början "ursinnigt" vill slita cigaretten ur en cafégästs mun och själv dra ett bloss är sedan pedantisk för att i slutet av boken gå naken genom rummen.
Där jag anar att någon sorts förklarande psykisk kollaps ska förnimmas så känns den, i alla fall för mig, inte trovärdig. Istället blir de många korta meningarna, språket med oväntade påståenden som att någon ser pervers ut, bara tröttande. Alla ord bygger fortfarande inte begripliga karaktärer. Och när jag bläddrar vidare för att ändå nå och förstå slutet så orkar jag inte ens läsa allt, skummar över och slår igen boken med ett "jaså".
Kanske för att författarinnan håller sig så distanserad till samtliga karaktärer. Det blir ingen av dem som man förstår, älskar eller hatar på riktigt. Inte ens barnen i berättelsen. Känns snopet.
Betyg
Kunde ha blivit nåt. Men den föll platt. Louises karaktärsutveckling (eller, rättare sagt, bristen på karaktärsutveckling) sade mig ingenting. Enda glimten av nåt som kunde motsvara mina förväntningar var när hon spöade upp Stephanie. Föräldrarna var totalt ansiktslösa. Gillade dock när man för ett kort ögonblick fick läsa ur Milas perspektiv, känna smaken av den där horribla jordgubbsglassen och må dåligt i ett nattligt, barntomt Paris.
Betyg
Vilken besvikelse! Jag hade sett fram emot den här boken. Baksidestexten låter spännande, den är fransk och jag älskar franska romaner och filmer, men tyvärr blir det här ett riktigt bottennapp. Jag tycker varken om karaktärerna som aldrig griper tag, berättelsen som sådan är varken engagerande eller spännande. Konstigt nog riktigt dålig. Översättarfel? Eller min personliga smak som inte tilltalas av detta. Odile Nunes läser bra, men det här är ingenting som jag kan rekommendera!