Har ni hört den här?
En stockholmare var på semester i Lappland. I sällskap med några andra turister lyckades han bestiga Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise. När han framåt kvällen kom ner igen till fjällstationen, såg han en gammal same sitta på en bänk utanför. Uppfylld av dagens händelser gick han fram till denne och berättade om sin bedrift.
Den gamle plirade mot honom utan att säga något. Stockholmaren besinnade sig då och sa:
"Ja, farbror har väl varit uppe på Kebnekaises topp många gånger?"
"Nej", sa lappen. "Aldrig."
"Inte det? Det var egendomligt? Hur kommer det sig?"
"Har int' haft ärende."
Jag ber redan nu om ursäkt för den innehållslösa historia jag har att berätta. Och ändå - när jag tänker tillbaka på den ser jag hur innehållsrik den var. Den innehöll ett innehåll som oftast går oss förbi; och det går oss förbi därför att vi inte misslyckas tillräckligt? Ni kommer kanske...
Visa mer
Har ni hört den här?
En stockholmare var på semester i Lappland. I sällskap med några andra turister lyckades han bestiga Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise. När han framåt kvällen kom ner igen till fjällstationen, såg han en gammal same sitta på en bänk utanför. Uppfylld av dagens händelser gick han fram till denne och berättade om sin bedrift.
Den gamle plirade mot honom utan att säga något. Stockholmaren besinnade sig då och sa:
"Ja, farbror har väl varit uppe på Kebnekaises topp många gånger?"
"Nej", sa lappen. "Aldrig."
"Inte det? Det var egendomligt? Hur kommer det sig?"
"Har int' haft ärende."
Jag ber redan nu om ursäkt för den innehållslösa historia jag har att berätta. Och ändå - när jag tänker tillbaka på den ser jag hur innehållsrik den var. Den innehöll ett innehåll som oftast går oss förbi; och det går oss förbi därför att vi inte misslyckas tillräckligt? Ni kommer kanske att förstå vad jag menar.
Berättelsen rör sig mellan London och Istanbul, Paris och Casablanca - och Göteborg förstås. Utan ärende.
Claes Hylinger
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Både intressant och lärorik. Det gjorde att jag fick kolla biblioteket om vissa böcker som lockade. Samtidigt som det är en mysig resa hit och dit. Min första bok av Hylinger, men läser gärna fler.
en som vanligt underbar bagatell av Hylinger. lärd, ständigt penetrerande sufism,zen,icke-görat i alla dess uppenbarelser, ofta i spännade möten. i resor och möten upenbaras det vardagliga -denna gång i istanbul och som vanligt med minnen från Pärlan -där samtalen bekräftar det gudomliga i vardagen. och så vanligt.
Utan ärende? Bullshit. Bara för att få belyst vad patafysiken, de imaginära lösningarnas vetenskap, kan vara -eller kanske är?- är det värt att läsa boken. Och då finns det ändå så mycket mer att ta del av. Som att förstå vad ett ryggskott kan leda till om det vill sig illa.
Brukar gilla Hylingers meningslösheter ? men nu blev det hela för forcerat. "Utan ärende" är verkligen utan ärende och det blir bokens bakvända ärende ? vilket inte blir så lyckat.
En trevlig och på många sätt intressant bok. Som i så många andra böcker av Hylinger får man en elegant redogörelse för patafysikens historia utan att bli så mycket visare och lockad att fördjupa sig i denna nonsensvetenskap utanför eller ovanför eller innanför den vanliga vetenskapen.