Undergången

Persson, Malte

| 2021

Flag from sv

2


?ett odiskutabelt och högst ovanligt mästerverk? Sydsvenskan?Nästan varenda sida är imponerande? ExpressenUndergången är en diktsamling som handlar om framtiden och det förflutna, och om mänskligheten som kläms mellan dem. Den innehåller bland annat tre formstränga sonettsviter om gudar och människor, och en lång dikt som på blankvers berättar världens historia baklänges, från corona till big bang. Tillsammans bildar de en lika lekfull som fruktansvärd färd genom rum och tid, på väg mot det tankens bråddjup där allt försvinner.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Björn Öijer

2021-05-28

Betyg

Överraskande tidsresa mot Big Bang

Genom en svindlande snabbspolning från coronapandemin till jordens och universums gryning tar poeten och litteraturkritikern Malte Persson med sig läsaren på en resa miljontals år bakåt i tiden.

Mänsklighetens undergång brukar vara ett tema i framtidsdystopier. Malte Persson överraskar med att rulla tiden bakåt tills såväl människor som vattenlevande mikrober är utplånade. Kvar är ett förbibliskt tillstånd av en stoftfylld men krympande rymd där till och med tiden upphör att existera. Något slags energi finns där i begynnelsen av allt. Men ingen materia. Inget liv.

Den här bakvända resan är en långdikt, som sträcker sig över drygt 60 sidor i författarens senaste diktsamling, Han debuterade 2002 med ”Den här planeten” som i essäns form leker alfapet med grekisk mytologi, gamla och nya testamentet, filosofiska strömningar m m. Ett fritt flöde av associationer klädda i ett slags poetisk prosa.

Sedan dess har Persson gett ut ett antal diktsamlingar, barnböcker och en roman. Han drivs av en språklig experimentlust bakom vilken man anar en ingenjörs vetgirighet.

Undergången inleds med rimmade och metriskt bundna dikter, bl a sonetter, som anknyter till antikens och Bibelns gudar. Det är dikter som inte berör mig det minsta. Jag finner dem lika ointressanta som tunnelbanelyriken i samlingen ”Underjorden” (2011).

Långdikten däremot är ett kraftprov. En oändlig räcka av kalejdoskopiska bilder ur människans korta våldsamma historia, mångskiftande kultur och vetenskapliga framsteg.

Här några brottstycken som tycks styrka tesen att det var bättre förr:

”ett surt regn faller över träd och sjöar, men haven fylls med fisk, och regnskog andas, och ökensand blir jord som går att odla.”
/…/
”I USA har syd och nord nu enats: i enlighet med detta lands författning förslavas bomullsfältens alla svarta i väntan på att deras släkt ska fraktas på trånga skepp till västra Afrika.”