Beginning in America, and spilling back over memories and generations to India, Unaccustomed Earth follows new lives forged in the wake of loss.These are stories in which deeply sympathetic characters reach pivotal moments in their frayed relationships and are forced to navigate their way in unfamiliar landscapes. In the title story the death of a mother leaves a space neither daughter nor husband knows how to fill. In 'Only Goodness' a younger brother's spiralling alcoholism threatens to destroy his loyal sister's family. And in a trio of linked stories we follow the lives of a girl and boy who, one memorable winter, share a house in suburban Massachusetts. They travel from innocence to experience on separate, sometimes painful paths, until they are brought together years later in a chance meeting in Rome. With moving compassion Lahiri traces a series of transformations: weariness into hope,...
Visa mer
Recensioner
2014-12-20
Betyg 
främmande Jord är fylld av noveller om indiska invandrare. Jag e inte förtjust i noveller utan gillar långa berättelser men främmande Jord var en positiv överraskning, alla noveller var riktigt bra och hade kunnat utvecklas och bli riktiga böcker. Gillar man kortare historier så är denna bok att rekommendera.
2011-05-27
Betyg
Det är inte lätt att förutspå hur Jhumpa Lahiris indiska akademiker ska reagera på situationer eller hur en knepig sitution kommer att lösas. Det är styrkan i hennes noveller, det är endast den avslutande texten som är lätt att avkoda i förtid. De andra är smarta vardagliga betraktelser som kan förekomma ytliga för en del men faller mig i smaken. Jag tycker om det komplexa enkla i dessa indiska miniverk om allt mellan himmel och jord, har dock ingen favorit.
2011-01-11
Betyg 
Jag bara läser och läser. Jhumpa Lahiri har skrivit 8 berättelser utan särskilt dramatiska inslag men som verkligen griper tag. Berättelserna handlar om exil, att byta land och kultur eller att växa upp i en annan omgivning än den föräldrarna växte upp i. Ibland kan jag översätta den indisk/bengaliska erfarenheten som Lahiri beskriver direkt till tankar jag haft om 20-30-talsgenerationernas flytt från landsbygd till stad i Sverige. Lahiri visar omsorg om minsta detalj, som tepåsar på tork, och har en ren och elegant stil. Personerna kommer inte nära alls men man betraktar dem gärna på avstånd. I förmågan att summera det intressanta i en persons liv på några rader påminner hon om JC Oates men här finns inga öppna passioner och starka känsloutspel. Det är svalt och fantastiskt bra
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
