Tsunamikatastrofen i Lissabon

Betyg

Att väva ihop en bra historia för ungdomar med just historia är en konst och det lyckas Kim Kimselius extremt bra med i denna bok (det bästa med boken). Man sträckläser och sugs in i handlingen och jag tycker att denna bok är en av författarens bästa (boken var spännande!). Det är en bra balans i boken och jag tyckte även om faktadelen i slutet.

Betyg

Så bra och fängslande från första till sista sidan! Äventyr och Romantik i verklighetsbaserad miljö. Ett av Theos och Ramonas absolut bästa äventyr!

Betyg

Det bästa med boken är alla minnen som kommer tillbaka från det andra böckerna och glädjen man känt sen man var liten. Sättet Kim beskriver djuren på som gör dem till en familjemedlem som man bryr sig om och inte bara ett djur som utfyllnad. Hur hon beskriver platserna som får en att känna sig som om man är där själv och ser det framför sig.

Jag tyckte boken var väldigt spännande man oroade sig för flera av karaktärerna även Theo och Ramona (även om man vet att de kommer klara sig). Man kan inte låta bli att undra hur det gick alla de stötte på, och hela staden. Man fastnar så för karaktärerna att man vill veta hur det gick för dem senare.

Jag hade aldrig hört talas om Tsunamin och jordbävningarna i Lissabon innan jag läste boken så jag har dessutom lärt mig något nytt.

Betyg

Vi har läst den nysläppta 23:e delen ur den historiska äventyrsserien om Theo och Ramona. Första boken är den mer bekanta boken ”Tillbaka till Pompeji”
som släpptes 1997. Vi har tidigare ej läst om Theo och Ramona som gör tidsresor tillsammans, men då varje bok är fristående har det gått riktigt bra att läsa trots del 23. Kimselius väver även in bakgrundsinfo på ett bra sätt i berättelsen som gör oss insatt i hur serien hänger ihop.

I denna boken åker dom tillbaka till 1755 års Lissabon. Där har dom fått i uppdrag att rädda en kvinnas syster - enda ledtråden för att hitta henne är en dagbok. I en detaljerad och faktaspäckad berättelse får vi följa Theo och Ramonas
spännande tidsresa där de slängs in i den jordbävning med en efterföljande tsunamin som skakade staden 1755.

Kimselius arbetar väldigt mycket med miljöbeskrivningar av staden och man får stundtals känslan att själv vandra omkring där. Vi lärde oss otroligt mycket kring denna historiska händelse genom boken - en händelse vi aldrig hört talas om innan (har ni?).

Vi får verkligen befinna oss i Lissabon under katastrofens centrum och det är tydligt att författaren gjort en gedigen research då boken är väldigt välbearbetad. Stundtals är den obehaglig att läsa, men det kanske inte kommer som en överraskning då den handlar om en jordbävning och tsunamikatastrof.

I boken finns även historiskt riktiga personer och deras ögonvittnesberättelse omskrivna i olika kapitel. För den extra vergiriga finns också en omfattande ren faktadel i slutet efter berättelsen tagit slut. Den hoppade jag över att läsa högt för A, men var intressant att läsa efteråt själv

I boken får vi följa en mild, kärleksfull relation mellan Theo och Ramona där respekt och omsorg för varandra spirar. Först trodde jag att A skulle tycka att boken var lite seg pga av de relationella inslagen i berättelsen. Men de bryts av med den spännande och stundtals otäcka historian. Då kändes det istället väldigt fint att han fick höra på en bok där en väldigt fin kärleksrelation fick ta plats också.
Vi har haft flera intressanta diskussioner om naturfenomen osv under tiden vi läst denna boken ihop. En sak jag ogillade med boken var karaktären Isabelle som i boken är en femårig flicka från överklassen. Sättet författaren skildrade henne och hennes tankar kändes inte som en äkta karaktär till skillnad från övriga vuxna i boken som kändes väldigt träffsäkra. Samtidigt är kritiken mot denna karaktär ett bevis på vilken hög nivå det är på resten av bokens karaktärer. Men nja, känns ändå som att Kimselius är bäst på att skildra vuxna karaktärers tankar och Isabelles karaktär var svår att kombinera med hennes skrivstil.

Vi gillade boken mycket och kommer helt klart att läsa ”Tillbaka till Pompeji” här hemma, jag har under en period varit nyfiken på serien då A uppskattar historisk skönlitteratur och har köpt på mig stora delar av serien. Ska bli intressant att arbeta oss igenom serien där innehållet i dom olika böckerna är vitt spridda över historians gång.

Betyg

Intressant och spännande. Kim tog med mig på en resa genom boken där hennes berättelse gav mig histora och bilder via hennes levande text. Tack Kim ❤

Betyg

Annandag jul 2004 lärde jag ett nytt ord, tsunami. Ordet är japanska och betyder flodvåg. En sådan uppstod i Indiska Oceanen till följd av en jordbävning på havsbotten och orsakade den svåra katastrofen runt oceanen, främst i Thailand. Men ordet var helt nytt för mig och jag har aldrig hört om någon annan tsunami, vare sig förr eller senare. Men det kan väl ändå inte vara den enda som inträffat?
Nej, nu känner jag till en tsunami till, tack vare Kim M Kimselius.
Den 1 november 1755, på Alla helgons dag när i stort sett varenda människa i Lissabon var i kyrkan, inträffade först en av de kraftigaste jordbävningarna någonsin, närmare 9 på dagens richterskala. Kyrkorna rasade samman över människomassorna, och de många vaxljusen som var tända orsakade eldsvådor. De människor som inte dog i rasmassorna sökte sig mot hamnen, bort från elden och i hopp om att komma på en båt som tog dem från katastrofen. Då kom tsunamin....
I detta inferno befinner sig Ramona och Theo, på en av sina tidsresor och med uppdrag att rädda en kvinna från att dö av en fallande sten. Det är på håret att de själva klarar sig med livet i behåll, särskilt Theo råkar riktigt illa ut. Och som läsare sitter du nästan och håller andan, när du befinner dig mitt i kaoset. Du nästan känner hur stenar faller från ovan ner omkring dig, och i nästa stund virvlar du bort i vattenmassorna.
Historia är både spännande och kul när det är Kim som berättar!