
Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. 13-årige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skiljt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Och det värsta är ännu inte över. Tre apor är en humoristisk och sorglig skildring av tre generationer judar i diasporan. "Fullträff för familjekrönika" "En tidigare svensk roman med liknande elegans var Mikael Niemis 'Populärmusik från Vittula'. Stephan Mendel-Enks ´Tre apor´ förtjänar en lika stor läsekrets och kommer säkerligen också att få det" Jonas Thente, DN
Visa mer
Recensioner
Betyg
En göteborgsjudisk familjs vardag berättad i icke-kronoligiska nedslag ur en ung tonårspojkes synvinkel. Det rapsodiska upplägget gör den ganska rörig och för mig som icke-judisk läsare kändes alla jiddisch-(som jag antar)uttryck som författaren svänger sig med helt utan någon förklaring inte charmiga utan enbart exkluderande. Man skulle kunna relatera till Woody Allens mysiga filmskildringar av judiskt vardagsliv i NY, kanske en orättvis jämförelse.
Trots detta var det av visst intresse att få en liten inblick i vardagen hos en grupp som för medel-Svenssons nog är tämligen okänd. Hade dock väldigt svårt att komma in i berättelsen, än mindre bli berörd av den. Pappans självmord, när mindre än en bråkdel av boken återstod, är det enda som brände till lite.
Betyg
Killen kan tvivelsutan skriva, men han kan inte berätta. Vad som kunde blivit en intressant inblick i moderna judars leverne och tänkesätt har stannat vid distanserade, raljanta små historier, av typen som man drar på middagsbjudningar för att plocka hem lite skratt. Han driver med de sina, men aldrig med sig själv. Mot slutet på boken får man en tänkbar förklaring till hans kyliga distans och varför han kapslat in all sorg och smärta till en vass penna. Men boken blir ju inte bättre av det.
Betyg
Tre apor är en roman som har en från början 13-årig pojke i centrum. Vi får följa honom och hans familj i korta tidsmässigt osorterade kapitel. Med familjen händer det som händer i de flesta familjer - man gifter sig, man skiljer sig, man dör, man blir senil, man förälskar sig, man får skuldkänslor, man tar sin första fylla, man blir ovänner, man är/blir/låtsas vara religiös, man tycker att de andra släktingarna är jobbiga, man - ja, så fortsätter det i romanen, som för den delen i livet för många av oss. Inget märkligt med det. Det mesta av detta händer alltså också i de bästa av familjer. Som i din och min? Den enda skillnaden mellan pojken Jacobs familj och det flesta andra är att hans är av judisk börd. Som om nu det skulle ha någon betydelse, för andra än för författaren. Men för honom är det själva grundbulten i hans historia. Mendel-Enk lyckas inte mer än någon enstaka gång skaka liv och blod i sin roman. Mest blir det mer eller mindre krampaktiga försök till att göra sig lustig. Det enda riktigt allvarliga i historien är pappans självmord som en följd av en skilsmässa, vilket han inte klarar av att närma sig mer än - och knappt det - antydningsvis.
2012-03-11
Betyg
bokens icke kronologiska upplägg gör den lite rörig. Annars är det en rörande och intressant historia.
2011-01-31
Betyg
Välskriven inblick i en judisk pojke/mans vardagsliv i Sverige. Känns dock väl kort för att fånga läsaren. Har sina poänger och en bra slutkläm. Skulle gärna läsa mer av Mendel-Enk.
2010-10-20
Betyg
Breddade perspektiv och växande kulturellt kapital må vara utslitna och klichéartade argument för romanläsandet och berättarkonsten som sådan. Man ser nästan svensklärarens trötta men välmenande blick framför sig. Gymnasister som helt blasé kollar klockan. Men ibland är det uppenbart hur sanna påståendena faktiskt är. Och lyckligtvis hittar många dit. Att min svensklärarinna tog oss bortom läroplan och Moberg tillhör mitt livs stora lycka.
När Lars Gustafsson gästade Babel ställde Sjölin (programledaren) frågan om litteraturen var rätt val av arbetsområde för någon med stor rädsla för döden, dvs han själv. Självklart, löd svaret med förtydliganden som med säkerhet hävdade att läsandet förlänger livet genom visiter både i det förgångna och i framtiden. Dessutom ökar dess omfång och närvaro i och med besök på platser, i kulturer och inte minst i personer och relationer som vi, av mer eller mindre uppenbara anledningar, aldrig annars skulle få chansen att bekanta oss med under en livstid.
I Tre Apor introduceras vi för Jacob med familj. Det är 80-tal, uppväxt och Göteborg. Jacobs familj är som alla andras, men råkar tillhöra en av landets rotade minoriteter. Aldrig har det känts så lättsamt att bekanta sig med judendomen. Politisk korrekthet känns helt ovidkommande. Förintelse, rotlöshet, sanktioner och bosättningar. Visst, frågorna ligger såklart i bakgrunden, men främst står historien om en uppväxt, om en kantrande familj och församling i diasporan. I Göteborg ställs den sekulära vardagen mot traditionerna. Valet verkar stå mellan att skapa ett eget liv eller berika sitt arv. Berättelsen ger i alla fall lite insyn i det ibland svårbegripliga judiska sambandet mellan religion, kultur, härkomst och språk. Och det görs med humor och ömhet. Tyvärr blir kärnan och intrigen i sig aldrig tillräckligt intim och därför inte heller angelägen nog för att skrapa bort det där lagret som skiljer ”intressant” från ”upplevelse”. Men visst är det läsvärt. Absolut. Skulle vilja likna det vid en fin promenad hem till någon med fotoalbum och en vällagad middag. En måltid som smakar bra av tidigare främmande kryddor, men som inte är helt mättande.
Av: Christian Rydberg Åkesson
2010-06-27
Betyg
Hoppig och väl stora luckor i berättandet. Intressant och delvis underfundig. Mycket är dock fortfarande oklart i handlingen.
2010-05-16
Betyg
Man tar en berättelse, skär den i småbitar och sätter ihop bitarna på ett helt slumpartad sätt. Varför?