Mycket rörig roman med halvlyckat försök till att översätta engelsk dialekt till svensk dialekt. Det är knark, kriminalitet, pundarhumor, våld, sexism och misogyni blandat huller om buller. Jag fattar inte hypen som boken (och sen filmen) orsakade när den först kom för det är ju i ärlighetens namn varken särskilt underhållande eller roligt.
Vidrig, grotesk, äcklig, sorglig, rent utav skitsvår att läsa på orginalspråket som visade sig vara till största delen Edinburghdialekt, och ändå var den fascinerande. Mer än läsvärd!
Betyget avser den vidrigt (!) bra filmen som även hade bra filmmusik. Bl a Lou Reeds' Perfect Day och så några Iggy Pop (som jag inte minns namnet på just nu).