
Familjen Frost är en klassisk amerikansk familj. Barb och John har varit gifta i nästa femtio år. De har två döttrar - Juliet och Sadie - som båda är älskade men väldigt olika. Men när John får en stroke faller familjen Frosts värld samman likt ett korthus. Vildsjälen Sadie bestämmer sig för att lämna sitt liv som konstnär i New York, och bege sig tillbaka till Stoningham, den lilla kuststaden någon timme bort. Hon har alltid varit närmast sin pappa, och det blir hennes ansvar att ta hand om honom efter stroken. I Stoningham bor systern Juliet kvar. Hon är framgångsrik arkitekt, gift med en charmerande brittisk man och har två ljuvliga döttrar. Ändå tillbringar hon en stor del av sin tid med att gömma sig i garderoben med panikattacker. Som tur är har hon mamma Barb till stöd - och Barb har alltid haft Juliet som favorit. Men vad händer när familjen Frosts självklara roller plötsligt blir...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag upptäckte Kristan Higgins för inte allt för länge sedan och tyckte genast om sättet som författaren skrev på. ”Tillbaka till Stoningham” är en berättelse om starka familjeband och kärlek. Vi fåe växelvis följa karaktärerna och höra deras innersta tankar och vara med dem i livet som de lever.
Kristans böcker är charmiga, fyllda med värme och de är lätta att läsa. Jag tycker om blandningen av kärlek, svåra livsval, sorg, vänskap och hemligheter i en enda blandning.
Kristan är bra på både miljö- och personbeskrivningar, texten blir levande. Det här är en härlig feelgood som jag gillade skarpt. ”Tillbaka till Stoningham” är en av de bättre böckerna jag har läst av författaren.
Betyg
Åh, av alla Kristan Higgins tre översatta böcker gillar jag den här allra mest. De andra två har varit ganska utseendefixerade, så till den grad att det stört mig. Men inte den här. Den är varm, djup, kärleksfylld, sorglig, glädjande. Allt. Jag log, grät och sträckläste. Det är en bok som är svårt att lägga ifrån sig. Jag älskar Sadie, en av huvudpersonerna, och Noah! Vilken kärlek. Och när John blir sjuk och hur allt blir på slutet. 100% förutsägbar, men det är ju så feelgood ska vara.
Betyg
Åh, av alla Kristan Higgins tre översatta böcker gillar jag den här allra mest. De andra två har varit ganska utseendefixerade, så till den grad att det stört mig. Men inte den här. Den är varm, djup, kärleksfylld, sorglig, glädjande. Allt. Jag log, grät och sträckläste. Det är en bok som är svårt att lägga ifrån sig. Jag älskar Sadie, en av huvudpersonerna, och Noah! Vilken kärlek. Och när John blir sjuk och hur allt blir på slutet. 100% förutsägbar, men det är ju så feelgood ska vara.