Luften och hans egna rörelser har rört upp så mycket slam inuti planet att han inte kan se handen om han håller armen utsträckt och lyser på den med ficklampan. Det är som att simma i en grön soppa. Han ser ingenting. Absolut ingenting. Han vet inte längre vad som är upp och ner. Linan som är fäst vid hans viktbälte fastnar lite här och där, i lastsurrningskrokar i golvet, i ett avslitet säte, i ett löst säkerhetsbälte. Överallt. Sedan börjar han simma på linan. Krockar med den. Fastnar i den. Den löper som ett spindelnät inuti planet. Och han hittar inte ut.Någon mördar Wilma Persson och Simon Kyrö när de dyker på ett plan i Vittangijärvi. Vad är det för gammal hemlighet de har kommit på spåren? Och vem är beredd att mörda för att hindra att den kommer ut? En mordutredning tar sin början där polisinspektör Anna-Maria Mella hotas och kammaråklagare Rebecka Martinsson får besök av...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Början på denna historia är den bästa jag har läst på mycket länge. Fortsättningen är bra, men inte i klass med början. I slutet av boken blir historien grymt bra igen. Jag är ingen älskare av spänningsböcker, men den här var riktigt bra. Jag fick den som pocket ihop med Damernas Värld och tänkte slänga den utan att läsa, ångrade mig, sedan blev den liggandes länge, men nu läste jag den äntligen och jag ångrar mig inte. En bladvändare som även beskriver norra Sverige på ett sätt så man känner att man är där.
2015-03-06
Betyg
Alltsåwow. Jag älskar Åsa Larsson! Den här boken var bäst hittills i serien. Om hon inte skriver fler delar kommer jag att dö!
2013-05-11
Betyg
Tycker den är den bästa i serien hittills. Den grabbar tag på något vis och språket är jättebra.
2012-10-16
Betyg
Jag bara älskar Åsa Larssons böcker mer och mer efter varje bok. Känns så levande beskrivningar, nästan som man var med.
2012-08-07
Betyg
Riktigt bra. Är egentligen inte särskilt förtjust i deckare,men här handlade det mer om människor än om mord.
2011-09-22
Betyg
Åsas bästa bok hittills anser jag. Oerhört skickligt att väva ihop de döda med livet som är.
Som fd Kirunabo är hennes böcker alltid som att komma hem.
Betyg
Ja, det är nog bara så. Jag gillar verkligen Åsa Larsson. Hennes målande beskrivningar, de intressanta karaktärerna, det lågmälda men ändå intensiva språket... ja, jag är såld. När jag läser de här böckerna känner jag en längtan efter det lugna, tysta livet på landet och i synnerhet uppåt landet, där jag aldrig varit. Jag känner mig aldrig stressad när jag läser Åsa Larsson, fast jag hela tiden vill framåt i handlingen. Det enda som möjligtvis blev lite väl bra, var det döda andeväsendet som svävade omkring och tänkte, tyckte och manipulerade. Men jag tror jag börjar vänja mig vid det övernaturliga inslaget i hennes böcker. Jag ser verkligen fram emot den femte delen som tydligen ska komma i mars nästa år.
2010-05-19
Betyg
Efter bara några sidor så tänkte jag sluta läsa boken. Det var när jag förstod att det var en död människa som var huvudperson.
Jag tänkte att jag skulle ge boken en chans till och i och för sig så blev det lite bättre men absolut inte så bra som andra gjort gällande.
Misstaget är att döda flyger omkring och talar, det är alldeles för verklighetsfrämmande för mig.
Jag har lästa både min första och sista bok av Åsa Larsson.
Betyg
Det har gått en trend de senaste åren i svenska deckare att de döda talar. Den trenden börjar att bli tröttsam. "Till dess din vrede upphör" är Åsa Larssons fjärde bok som utspelar sig i Kiruna med den komplexa åklagaren Rebecka Martinsson och polisinspektör Anna-Maria Mella i huvudrollerna.
Den första boken i serien - "Solstorm" - tyckte jag både var välskriven och spännande. Sedan har det faktiskt bara känts flummigt och obegripligt.
Upptakten i "Till dess din vrede upphör" är lovande: två ungdomar mördas när de dyker efter ett plan i en sjö. Har de kommit en gammal hemlighet på spåren? Vad är det detta flygplan kan dölja som är värt att mörda för?
Dessvärre blir det aldrig särskilt spännande. Istället blir jag ofta irriterad över hur spretig texten är, över monologen en av de mördade ungdomarna har (som död!) och över Rebecka Martinssons inre strider som man förgäves hoppas att hon ska lösa snabbt så man slipper att läsa om dem.
Den enda person i boken som faktiskt känns mänsklig och trovärdig är polisinspektören Mella, som är någolunda rationell.
Åsa Larsson ska naturligtvis ha en eloge för de fantastiska miljöskildringarna av naturen kring Kiruna men det räcker inte för att hålla mitt intresse uppe boken igenom. Jag får inte ihop alla lösa trådar på slutet, och när boken är fardigläst står jag kvar med flera obesvarade frågor.
"Till dess din vrede upphör" är en mäktig titel med ett ganska platt innehåll.
2009-10-16
Betyg
En snabbsmält historia som kunde fått vara längre och mer detaljerad. Jag ville egentligen veta mycket mer om personerna Hjalmar och Tore. Man kan verkligen tycka att gamla anrika Bonnier borde se till att inte ge ut pocketböcker på 330 sidor med dubbelt radavstånd! Det tar slut på några kvällar. Konstigt nog påminnde den i historien Läckbergs "Tyskungen".
Betyg
Dippen från Svart stig är borta och Larsson skriver återigen om det hon gör bäst. Även det lätt poetiska språket från Det blod som spillts har satt sig igen även om det kanske inte är lika bra. Här har Larsson också gjort som tex isländaren Arnuldur Indridason och vävt in historiska händelser som får återverkningar i nutiden med lyckat resultat.