This odyssey into the distant past carries us back to the awesome mysteries of the exotic, primeval world of "The Clan of the Cave Bear," and to Ayla, now grown into a beautiful and courageous young woman. Cruelly cast out by the new leader of the ancient Clan that adopted her as a child, Ayla leaves those she loves behind and travels alone through a stark, open land filled with dangerous animals but few people, searching for the Others, tall and fair like herself. Living with the Clan has taught Ayla many skills but not real hunting. She finally knows she can survive when she traps a horse, which gives her meat and a warm pelt for the winter, but fate has bestowed a greater gift, an orphaned foal with whom she develops a unique kinship. One winter extends to more; she discovers a way to make fire more quickly and a wounded cave lion cub joins her unusual family, but her beloved animals don...
Visa mer
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Under en vinter, framför den sprakande elden från öppna spisen läste jag denna och alla de andra böckerna ur denna fantastiska serie för min sjuka pappa. Vi hoppade dock över alla sexscener som egentligen inte för historien framåt, men som säkert intresserar många.
Min åsikt, och det gäller hela serien, är att den är intressant ur en vetenskaplig synpunkt om man är historieintresserad eftersom författaren tagit reda på mycket fakta men som roman är det nog en av de sämsta jag läst. Därför fick den ett medelbetyg av mig.
Grottbjörnens folk var annorlunda och bra. Hästarnas dal är okej, men redan här skumläste jag de kapitel (vartannat) som handlar om Ayla medan behållningen var kapitlen om Jondalars sexuella erövringar. Tredje och fjärde boken kan man vara utan.
Hade jag betygsatt boken direkt efter läsning, när jag var typ 13, hade den säkert fått högre betyg. Nu är den en av mina "skämsböcker", men måste ändå ge den en 3:a för den längtan historien då väckte :)
Dröjde läänge innan det den blev nåt vidare "intressant" att läsa. Väl där var den bra och jag sträckläste den, innan skumläste jag istället boken. Mer händelselös och utdragen än första boken, men mot slutet som sagt bra.
Länge sen jag läste den nu men jag minns den med glädje för att den var lite intressant ur aspekten "hur gjorde man förr". Men visst hjälper kärlekshistorien till för att man ska vilja läsa den vidare...
Jag tokläste alla Auels böcker när jag var 17-18 år och tyckte de var fantastiska. Visst är det spännande att tänka sig att leva på den tiden. Och visst är det tantsnusk :)
Det här var verkligen slukarböcker, hela serien. Läste några kapitel senare i livet, därav det låga betyget. DÅ hade jag nog givit boken en femma, minst :)
Denna bok samt de andra i serien är underbara. jag refererar ofta till dessa när andra börjar prata om sånt som står i bibeln. Kan inte dessa böcker i så fall vara någon slags bibel.?