In Naked Lunch, William S. Burroughs revealed his genius. In The Soft Machine he begins an adventure that will take us even further into the dark recesses of his imagination, a region where nothing is sacred, nothing taboo. Continuing his ferocious verbal assault on hatred, hype, poverty, war, bureaucracy, and addiction in all its forms, Burroughs gives us a surreal space odyssey through the wounded galaxies in a book only he could create.
Visa mer
Recensioner
2014-12-21
Betyg 
Burroughs "cut-up"-stil är svårbegriplig och förvirrande, men lite fascinerande. Det blir lite väl mycket äckel i olika former.
2013-01-07
Betyg 
Om man inte misstycker att vara totalt vilse bland ord, handling och karaktärer är den ganska fascinerande. Mycket heroin och obscen homo/tusenfotingsporr.
2011-05-10
Betyg 
Jag gillar den surrealistiska Burroughs väldigt mycket, och Soft Machine slås bara av Naked Lunch.
Jag har gjort en illustration av följande stycke:
"UNIT III: GREEN: 'Loosen up a bit.' Black finger dips into green jelly. The finger turns green in rusty limestone with a slow circular pull- Green boy of flexible green amber, bright lizards and beetles incrusted here and there, twist sighs out in jungle sound of frogs and bird calls and howler monkeys /.../ Vines twist through the boy smell of mud flats where sting rays bask in shallow canals brown with excrement sewage and coal gas swamps under orange gas flares and grey metal fallout."
(nej, det här är inte en recension, men det går inte att länka i kommentarsrutorna)
2010-11-29
Betyg
Inte så njutningsfull att läsa, men mycket kurios. Först när man läst färdigt hela boken faller historien på plats.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
