The reapers

Betyg

Som semestrande i Italien råkade jag ut för varje bokläsares mardröm: Min reselitteratur tog slut långt innan bortavistelsen var över. Som tur var fanns det på hotellet ett visst begränsat utbud med böcker på andra språk än italienska, nämligen engelska och tyska. Eftersom mina kunskaper i tyska är begränsade föll det sig naturligt att botanisera i den engelska hyllan.

Samtliga böcker i denna hylla var deckare om brutala mördare och hårda poliser. Alltså, typiskt de pocketar som brukar ligga på tio-i-topp på stormarknaden. Inte mig emot, jag läser gärna spännande deckare.

Jag fastnade för den här författaren, eftersom hans bakgrund kändes fräsch i förhållande till det övriga gamla goda gänget.

Hursomhelst, den första tredjedelen av boken känns som en lång inledning, nästan lite tråkig. Jaja, introduktionen är gjord, jaja, jag förstår bevekelsegrunderna, jaja, jag förstår hur man beställer ett mord... Lite väl pedagogiskt om man nu får uttrycka sig så.

Därefter ändrades bokens karaktär fullständigt. Den mellersta tredjedelen är en fantastisk skildring av Queens i New York. Det kändes nästan som om denna del var skriven av en annan författare, med ett helt annat fokus än yrkesmördares (eventuella) heder och moral. Såhär långt kommen tog jag reda på mer om författaren och upptäckte då till min glädje att det här är en av många böcker i en svit, vilket kändes hoppingivande.

Efter denna andra tredjedel återgår så berättelsen till den i ingressen inslagna vägen. Den stora finalen, den stora uppgörelsen mellan ont och gott (eller kanske snarare något mindre ont). Och denna del är SÅ förutsägbar. Den är SÅ banal, den är SÅ trivial och ointressant. Jag har ingenting emot biljakter och skottlossning som ett dramas höjdpunkt, men den här skildringen är i samma låga klass som Mission Impossible. "Hjältarna" är oändligt mycket skickligare än motståndarna och gör reptrick på reptrick.

Jag kommer inte att läsa någon av de andra böckerna i den här sviten. Det här var one too many. Men jag hade inte stått ut med att sitta i solstolen och bara stirra på vågorna.

Alltså: Se till att vara välförsedda när ni reser bort. Får man upp ångan slukar man böcker ganska snabbt och då vill det till att man inte blir hänvisad till Spindelmannen i bokform!