Afghan American Nadia Hashimi s literary debut is a searing tale of powerlessness, fate, and the freedom to control one s own fate that combines the cultural flavor and emotional resonance of the works of Khaled Hosseini, Jhumpa Lahiri, and Lisa See.In Kabul, 2007, with a drug-addicted father and no brothers, Rahima and her sisters can only sporadically attend school and can rarely leave the house. Their only hope lies in the ancient custom of "bacha posh," which allows young Rahima to dress and be treated as a boy until she is of marriageable age. As a son, she can attend school, go to the market, and chaperon her older sisters.But Rahima is not the first in her family to adopt this unusual custom. A century earlier, her great-aunt Shekiba, left orphaned by an epidemic, saved herself and built a new life the same way.Crisscrossing in time, "The Pearl That Broke Its Shell" interweaves the...
Visa mer
Recensioner
2021-08-24
Betyg
Väldigt bra, sorglig och intressant på samma gång. Verkligen läsvärd. Rekommenderas varmt
2021-04-08
Betyg
En väldigt sorglig bok om ett viktigt ämne. Man blir arg av att läsa den. En verkligen läsvärd bok.
2019-06-18
Betyg
Detta är författarens debutroman. Boken är både fantastisk, gripande och fascinerande, att få läsa om de två kvinnornas livsöden. Det blir en tidsresa som sträcker sig över 100 år, att få en inblick hur det kan vara att leva som kvinna i Afghanistan i nutid och dåtid och att det stundtals inte skiljer något nämnvärt. En bok om tvångsgifte, stening, förtryck men oxå om hopp, mod och längtan efter frihet och kärlek.
2018-10-29
Betyg
Vilken gripande berättelse! Och så viktig i sitt slag när den skapar en inblick i hur det är att vara kvinna i Afghanistan, långt bortom min föreställningsvärld och kunskap. En vacker och ärlig skildring.
Betyg
Vissa böcker tar mig till helt okända platser och visar mig helt andra upplevelser än vad jag van vid. Såna böcker tar mig med storm. Denna bok är en sån bok. Omg jag säger bara wooow!! Den här boken tog mig på en resa i både tid och rum. Den berättar en släkthistoria som sträcker sig över hundra år och kör två berättelser samtidigt. Om Rahima och Shekiba nu och då. Berättelsen ger en möjlighet att veta hur det är att vara en kvinna i Afganistan, och jag är oerhört tacksam till författaren för att få veta hur det är att leva i såna hårda förhållanden. Där kvinnorna kämpar för att få levnadsrum och få styra sina egna öden. De blir bortgifta som unga flickor, de får föda barn när de egentligen är barn själva, de får inte gå i skolan. De blir tredje, fjärde hustru. De får inte utöva sina demokratiska rättigheter. De blir stenade. De blir misshsndlade av både sin man och psykiskt misshandel av hela mannens släkt är vanlig. De jobbar från tidig morgon till sen kväll både ute på åkrar och hemma. Boken är väldigt väldigt tungt men inte en enda sida var tråkig! Jag ville inte att den skulle ta slut! Omg alltså!!! Läs den!! Så bra!!