The man of my dreams

In the summer of 1991, Hannah Gavener is fourteen. In the magazines she reads, celebrities plan elaborate weddings; in Hannah's own life, her parents' marriage is crumbling. Over the next decade and a half, as Hannah moves from Philadelphia to Boston to Albuquerque, she finds that the answers to love's most bewildering questions become more rather than less complicated. At what point can you no longer blame your adult failures on your messed-up childhood? Is settling for someone who's not your soul mate an act of maturity or an admission of defeat? And if you move to another state for a man who might not love you back, are you being brave, or pathetic? Full of honesty and humour, "The Man of My Dreams" is an unnervingly insightful and beautifully written examination of the outside forces and personal choices that make us who we are. "The Man of My Dreams" is so free of tricks, the honesty...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Maria Blomkvist

2015-10-19

Betyg

Den andra boken jag läser av Sittenfeld. Tycker att hon beskriver utvecklingen hos huvudkaraktären Hannah precis lika väl som hon gör med Lee i "Prep". Min enda invändning är att dessa två karaktärer är alldeles för lika för att "The man of my dreams" ska kännas helt nyskapande.

Maria Nordström

2010-10-09

Betyg

Når inte upp till hennes andra böcker.

Engelska Väninnan

2010-02-05

Betyg

Sittenfeld har ett härligt språk så därför fortsätter jag att läsa ut boken. Romanen koncentrerar sig enbart på Hannahs förhållanden till män. Det blir så ensidigt och handlingen hoppar hänsynslöst framåt i tiden. Ja, vad hände emellan? Konstig kvinna, hon är som 14 hela tiden.

Jennie Björklund

2009-05-07

Betyg

Här började läsa en bok som jag trodde skulle vara en chicklitt.bok av den dåliga sorten och hamnade mitt i en roman som snarare handlade om en lite för mycket tänkande kvinna med samma erfarenheter i bagaget som jag, det vill säga att männen vi själv gillade aldrig gillade oss tillbaka så vi började möta dessa män med den insikten att vi inte skulle få dem redan från början och så klart får vi dem inte då... Jag skriver vi, för jag hoppades så länge när jag detta gick upp för mig att jag skulle lära mig något av denna boken, att den skulle ge mig meningen med allt det här lidandet som vi som tyvärr är sådana här människor får gå igenom. Men slutet kändes bara trist...det slutet som hon skriver får henne att tänka om som människa har jag redan upplevt, om och om igen, jag upptäckte den glädjen för länge sedan, men inte har jag tänkt om i frågan om män...Så boken blev i slutändan bara en suck...om än ganska så bra skriven...och jag behöver väl inte skriva att jag inte gillade huvudpersonen va...