Kiera Cass' #1 New York Times bestselling Selection series has captured the hearts of readers from its very first page. Now the end of the journey is here. Prepare to be swept off your feet by The Crown--the eagerly awaited, wonderfully romantic fifth and final book in the Selection series.In The Heir, a new era dawned in the world of The Selection. Twenty years have passed since America Singer and Prince Maxon fell in love, and their daughter is the first princess to hold a Selection of her own.Eadlyn didn't think she would find a real partner among the Selection's thirty-five suitors, let alone true love. But sometimes the heart has a way of surprising you ... and now Eadlyn must make a choice that feels more difficult--and more important--than she ever expected.
Visa mer
Recensioner
2020-11-24
Betyg 
Kom inte riktigt ihåg vad som hände i förra boken, så var lite smått förvirrad i början. Trevligt slut och bra handling. Betyg: 3
2019-10-12
Betyg
Trevlig avslutning på serien. Tycker Eadlyn växer under böckernas gång, och skillnad från den första trilogin är att man inte vet förrän framåt slutet vem hon ska välja. Lättläst och bra flyt.
2016-11-27
Betyg 
Om jag tyckte det var sorgligt, och framförallt problematiskt, i de tidigare böckerna att America skulle välja en man att gifta sig med utan att någonsin ens ha hånglat, knullat eller umgåtts med män, så är det faaaaaaar worse i The Crown. Eadlyn blir alltså drottning vid 18 års ålder, utan att kunna någonting om politik, utan att ha varit utanför slottet eller ens ha en aning om hur hennes folk har det. Hon förväntas styra och ställa och bestämma, trots att hon är pinsamt outbildad, och folk blir arga på henne när hon inte lyckas. Hon är ARTON ÅR. Varför knäcker ingen idén med demokrati? Deras land måste vara så otroligt korrupt. Nåväl. Nu är jag trött på de här böckerna. Eadlyn var roligare som huvudperson än viljelösa, gnälliga America men fortfarande platt. Männen i Urvalet testades inte på samma sätt som kvinnorna i hennes pappas urval, de behövde inte göra någonting för att "visa sig värdiga" att bli prinsar, vilket störde mig. Pojkarna var också väldigt lika och väldigt opersonliga. Henry, som inte kunde språket, bemöttes som att han var sinnesslö och beskrevs så också. Beskriver kanske ganska bra USA:s syn på folk med annan kultur och annat språk än deras eget.
