
When Bruno returns from school one day, he comes to know that his father has received a promotion and the family must move from their home to a new house, where there is no one to play with. He meets another boy whose life and circumstances are very different to his own, and their meeting results in a friendship that has devastating consequences.
Visa mer
Recensioner
2021-04-07
Betyg
En väldigt sorglig berättelse, men också väldigt viktig om nazisternas grymhet under andra världskriget. Här skildras koncentrationslägret Auschwitz genom ett barns ögon, vilket gör att tonen kan hållas mer neutral.
2021-01-24
Betyg
Gripande berättelse även om den är skriven för den yngre generationen. är ändå trovärdig när inget internet fanns. Inte otroligt att ett barn inte förstod vad som hände under kriget.
Betyg
Jag visste inte att boken var skriven för barn. Det känns som man behöver ha kunskap om förintelsen för att förstå den. Jag tycker att boken är skriven på ett barnsligt sätt. Språket tar inte tag i mig och det gör att jag inte heller blir så berörd av slutet. En svag trea.
Betyg
Gripande och hemsk samtidigt som jag inte kan låta bli att reta mig på huvudpersonen, som av naturliga skäl inte kan veta bättre. Detta är en bok som blir bättre om man har förkunskaper om förintelsen eller någon att diskutera med. Mycket sägs mellan raderna eftersom allt ges ur en 9-årings perspektiv.
Betyg
Tänk att det dröjt så länge för mig att läsa Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Den, i likhet med några fler böcker som tagit mig med storm, har en ung pojke i huvudrollen. (Någon gång snart måste jag nog börja inse att jag verkligen gillar böcker med unga pojkar i huvudrollen och sluta undvika dem. Det är bara det att jag tror att jag inte kommer kunna relatera till huvudpersonen alls.)
Berättelsen börjar med att den unge Bruno kommer hem och får reda på att familjen måste flytta, då hans pappa kommendanten fått ett nytt viktigt uppdrag och ”furiren har stora planer för honom”. De flyttar till ett hus i ”Allt Svisch” och med ett barns ögon upplever Bruno världen omkring honom. Det faktum att han inte förstår vad som egentligen händer och hur hemskt det är, gör boken oerhört stark. Man sitter med facit i hand och anar att det inte kommer kunna sluta bra, trots Brunos ganska oemotståndliga sätt att resonera och se på världen. Språket är suveränt och Bruno är alldeles bedårande.
Betyg
Väldigt lättläst bok. Väldigt.... naivt skrivarsätt. Lite oundvikligt kanske då det handlar om två nioåriga pojkar, men ändå. Detta gjorde att jag hade svårt att riktigt..... bli känslomässigt berörd av den. Visst var den hemsk (jag hade ingen aning om vad den handlade om och hur den skulle sluta) men ändå kände jag mig inte så upprörd över det i slutet. Och jag tror att det var för att den var skriven på ett sätt som gjorde att man höll sig lite... utanför allting. Men bra skriven ändå, och väldigt hemskt slut. Värt att läsa och tar inte lång tid heller!
Betyg
Ovanligt nog är filmen betydligt bättre och framför allt berör den mer. Vem vilö läsa en skildring av nazismen utifrån en 9-åring som enbart är intresserad av att leka? Det finns så många bra berättelser om och kring nazismen från insidan, men den här är rent ut sagt löjlig. Kanske lämplig för just en 9-åring. Fast då krävs det ju en del kunskap om nazismen, vilket inte allt för många 9-åringar tros ha. Det är saker som dessa som bitvis gör boken helt obegriplig och irriterande.
2014-04-28
Betyg
Första delen av boken gjorde mig varm om hjärtat. Den andra delen bröt mitt hjärta i tu. Man blir så berörd!!
Betyg
Läskig... en barnbok på ett sätt, men samtidigt en bok för alla... bitvis rätt kul när han kallar Hitler för furien... men med en allvarlig underton... och pojkens längtan efter vänner, efter kärlek efter värme... verkar vara en så kall uppväxt så man blir alldeles sorgsen i hjärtat... kanske hade det varit annat livet om han fått vara med sin farmor? och vänskapen han utvecklar med den lille gossen på andra sidan... eller vem är det som är på andra sidan egentligen... och hjälp slutet... mitt hjärta stannade...
2012-07-04
Betyg
Något långrandig bok om en mycket naiv och ovetande pojke. Lite förutsebart slut, men det berör.
Betyg
9-åriga Bruno får mot sin vilja flytta från sin trevliga hemstad Berlin till det mindre trevliga Allt Svisch. Hans far har fått ett väldigt viktigt uppdrag av Furien, det är allt som Bruno och hans äldre syster får reda på då de frågar varför de måste packa sina väskor och ge sig av så hastigt. Självklart så lyder de, men nyfikna och förvirrade kan de inte låta bli att vara. Men i Allt Svisch är allt väldigt tråkigt upptäcker barnen sedan. Det finns inga affärer, caféer eller människor (förutom de som är bakom det konstiga stängslet, men de får Bruno absolut inte tala med, inte ens se på). Det är öde och Bruno och hans syster lämnas ensamma hela dagarna, vilket i längden blir olidligt tråkigt. Därför så går Bruno en dag på en liten upptäcksfärd (han vill bli upptäcksresande en dag - en äventyrare - precis som Tom Cruise) och då så når han stängslet och bakom stängslet så sitter det en pojke i hans egen ålder. En pojke i randig pyjamas. Efter den dagen blir ingenting sig likt, det är både början på ett krig, men också början på en riktigt stark vänskap...
Den här boken är framför allt väldigt speciellt skriven. För boken är skriven ur Brunos synvikel - inte i jag-perspektiv - men ändå ur Brunos synvikel. Ur en oförstående och naiv 9-årings synvinkel. John Boyne har berättat det hela på ett sätt som är både farcinerande och lite underligt, för Bruno är helt ovetande om vad hans pappa jobbar med, han vill själv bli som honom - stor, stark och modig. Att vara soldat verkar bara vara bra, tror han och vad människorna bakom stängslet gör har han heller ingen aning om. Än mindre vad de är. Eller varför de är där. Jag tycker personligen att sättet författaren har skrivit det på är genialt - underligt, men genialt. Det får en att ställa massor av frågor medan man läser och det får en att inse att det säkert var så för många barn som hade föräldrar som arbetade åt Hitler under andra världskriget. För man älskar sina föräldrar och man tror inte att de skulle göra något som var fel. Det är man helt säker på. Men i vissa fall, som i Brunos, så tror man tyvärr fel. Jag skulle rekommendera alla att läsa den, för även om den är jättehemsk och sorglig, kan man absolut lära sig något av den!
2011-10-04
Betyg
Jag läste den här på Engelska, men den var då otroligt gripande och sorglig! Jag grät nästan i slutet av boken.. Men den är så läsvärd!!
Betyg
Smärtsamt bra. Stundtals kände jag mig irriterad över Brunos naivitet och ville bara skaka om honom och förklara och försöka få honom att förstå. Sedan fick jag påminna mig om att han bara är nio år gammal och precis som Eyez sa nedan, hur mycket förstår en nioåring egentligen om koncentrationsläger?