Kerttu har varit assistent till en svärdslukare på ett kringresande tivoli, men numera bor hon i ett litet hus i Brösarp på Österlen. Hon är färgsprakande med illrött hår och gröna haremsbyxor och alla i byn lägger märke till henne. Speciellt när hon målar om sitt uthus och startar tangokurs. Uthuset, som Kerttu kallar tabernaklet, är en liten stuga på tomten där hon målar fönsterkarmar, golv och trapp skarpt rosa. Tangokursen blir genast en stor succé. Där dansar försiktiga äldre damer, några gifta par, en vitklädd playboy med uppknäppt skjorta, två singeldamer och Kerttus försiktige, småväxte och klene äldre granne iklädd mörk kostym och glänsande svarta skor. En storvuxen plåtslagare spelar piano och en man från flyktingboendet spelar fiol. Och alla dansar av hjärtans lust. På pianot står tangonoter och i fönstret en cd-spelare ifall musikerna behöver vila. Den evigt puttrande kaffebryggare...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag är en stor fantast av Brunk-Holmqvists böcker. Denna var inte en av hennes bästa tyvärr, men den andas verkligen KBH. Hennes makalösa och karaktäristiska sätt att beskriva sina underfundiga personligheter. Denna gång var den smått framfusiga och burdusa Finskan Kertuu vars favorit utryck var ”Satan perkele”. Hon jobbar på värdshuset och hyr ett litet hus där ett motorcykelgäng tidigare huserat. Drömmer om att få överta kyrkvaktmästarens jobb då denne börjar bli gammal. För att komma in i samhällets gemenskap planerar hon att göra något med det gamla skjulet som finns på tomten, kanske starta en kör. När hon påbörjar att röja ut så hittar hon plötsligt en massa pengar. Vems är det och vad ska hon göra med dem? Historien är som alltid charmerande men den blir långsam mellan varven. Betyg 3
Betyg
Tror säkert att många kan uppskatta historier som den om bohemiska Kerttus liv och leverne. Hör tyvärr själv inte dit. Kanske passar boken som allra bäst för en lite äldre målgrupp läsare? Fullständig recension bokblogg: https://ibokhyllan.blogspot.com/2018/11/tango-i-tabernaklet-av-karin-brunk.html
Betyg
Jag tror att jag har läst alla av Karin Brunk Holmqvists små romaner och vissa har varit riktigt trevliga. Kaffe med musik, Villa Bonita, Sirila gentlemän sökes, Potensgivarna och Surt sa räven om rabarberna är de fem böcker jag läst av henne som jag tyckt varit riktiga trevliga läsupplevelser. Den här liksom vissa andra böcker ger mig däremot ingenting. Trevlig att lyssna på kanske, men lämnar inte efter sig något hos mig och jag kommer på mig själv att tänka på annat medan jag ännu lyssnar.
Slutbetyg, en 2:a!
2018-09-01
Betyg
Jag blev så glad när jag såg att Brunk Holmqvist gett ut en ny bok. Jag har alltid tyckt att hennes böcker är så trevliga och underhållande. Så även denna gång.