Hawa drömmer om att bli polis när hon blir stor. I väntan på det har hon startat en detektivbyrå. En dag blir hon vittne till en skottlossning när hon ska köpa pizza. Och bara någon dag senare hittar hon knark på ett mycket oväntat ställe. Vad är det som händer? Kan den före detta brottslingen Nettan stötta Hawa och hennes vänner? Eller Dembe som tränar fotbollslaget? Hawas mamma får nog av all kriminalitet och börjar nattvandra tillsammans med andra mammor för att området ska bli tryggt igen. När Hawa får vackra blommor skickad till sig utan avsändare, förstår hon att någon försöker säga henne något. Men det är inte det som hon först tror. Tack för allt är den fristående fortsättningen på uppmärksammade Falafelflickorna.
Visa mer
Recensioner
@barnboksfamiljen på instagram
2019-05-22
Betyg 
I april har ”Tack för allt” kommit ut som är en fristående uppföljaren till den omtalade boken ”Falafelflickorna” av Christina Wahlden. Utgiven av Rabén&Sjögren och riktar sig till 9-12 år. Då vi inte tidigare har läst Falafelflickorna valde vi att första läsa den.
I både böckerna får vi följa Hawa, en ung tjej som bor i ett av Sveriges särskilt utsatta områden. Där bor hon tillsammans med sina föräldrar och sina många syskon. Hennes stora dröm är att en dag bli polis, och fram tills hon är tillräckligt gammal för att söka så driver hon sin egna hemliga detektivbyrå.
I både böckerna eskalerar dock händelserna till att bli betydligt allvarligare än vad Hawa först tänker. I ”Tack för allt” blir Hawa och hennes kompis Sana vittne till en skjutning på pizzerian och Hawa får därefter upp ett spår till gängens knarkhandel.
Sana som vill bli pressfotograf vill genast skriva om allt som händer på orten i skoltidningen, detta visar sig vara farligare än vad tjejerna först tänker. När de sedan tänker vittna om skjutningen eskalerar det än mer.
I boken finns många engagerade kvinnor. Mammor som startar upp en verksamhet mot våld, världens bästa bibliotikarie Barbro, tuffa Nettan från Kris och ett gäng grymma tjejer. En detalj jag gillar starkt är hur Wahlden väver in diverse polisiär fakta i boken som förhöjer läsningen.
I ”Tack för allt” är det t.ex tips på hur man som vittne kan observera gärningsmän och minnas bättre. Därför tror jag böckerna passar riktigt bra till barn som är intresserade av polisarbete. Boken arbetar också mycket med barnens syn på polisen och deras roll, hur de kan hjälpa osv.
Jag började som sagt med att läsa Falafelflickorna för A (snart 9 år) som har lite liknande upplägg som ”Tack för allt” men handlar istället om hedersvåld och hur Hawa hjälper några flickor som hotas av sina familjer. Min A tyckte tyvärr att boken var riktigt tråkig, och när jag försöker starta diskussioner om det vi läser suckar han bara. Mot protester läser
vi ändå igenom hela boken.
Min magkänsla säger att han är lite för ung för boken fortfarande. Han går nu sista månaden i ÅK2, men jag skulle säga att boken passar bäst att högläsa från ÅK4 om man vill högläsa i klass. För enskilda barn är det nog väldigt individuellt vad som tilltalar dem. Det blev därför så att jag läste ”Tack för allt” själv, att ha lyssnat klart på första boken trots protester fick räcka för sonen tyckte jag.
Jag har uppskattat att läsa ”Tack för allt” även om jag kanske sett lite konstig ut i Stockholms tunnelbana när jag fnissar i tid och otid eller torkar bort en rörd tår av läsningen.
För boken är humoristisk, allvarlig och hoppfull på samma gång. Den lyfter mycket bra med förorten samtidigt som den inte mörker utmaningar. Samtidigt som de också inspirerar. Böckerna kan säkert resultera i intressanta diskussioner i ett klassrum och borde finnas i alla skolbibliotek. Misstänker man att det finns en hedersproblematik kring ett barn så känns Falafelflickorna som helt rätt bok att sätta i händerna på det barnet.
Väldigt fina böcker bägge två som absolut är läsvärda. Men enligt mig passar bättre för något äldre barn än sonen. Från ca 10-11 år misstänker jag passar.
