Det trakorianske riges livsvigtige svovlkoloni er truet. Oberst Praanz da Kaelve jages af ukendte fjender, der ønsker ham død, men han påtager sig alligevel den opgave at genoprette ro og orden på den barske ø Marjura ved polarisens rand. Et skib ligger klar til afsejling med en besætning, der er samlet i største hast. Deriblandt er dragejægeren med det vansirede, forbrændte ansigt, den tatoverede danserinde fra Kargom og de mærkelige Remuntradyrkere; hver og en med deres egne grunde til at rejse til verdens ende. På rejsen indser obersten, at opgaven er langt større end han først antog. Det hellige bjerg, Ranz, hvisker om, at den mystiske konfluks nærmer sig og under Marjuras ismasser er mægtige kræfter sat i gang. Hvem er shagulittermunkene, der søger svaret på udødelighedens gåde i ødemarken? Og hvad skjuler der sig bag kodeordet ?Svovlvinter?? ?Spionthriller, sorthumoristisk...
Visa mer
Recensioner
2019-04-10
Betyg
Denna bokserie och författare är för de som gillar "Svärdens Väktare"(av Nick Perumov) samt anser att LOTR är för "enkel", och kanske även för de som gillar "Game of Thrones" men anser att den kanske innehåller lite mycket snusk.
Denna bokserie är lite ljusare och lättlästare än Svärdens Väktare, den handlar lite mer om psykologi än filosofi.
Däremot är inte psykologi något som märks, men den inbegriper lite fler mänskliga influenser än böcker av Nick Peromov.
Läs denna bok om du söker något som kan mäta sig med Nick Peromov, J.R.R Tolkien eller George R.R. Martin.
2017-12-19
Betyg
Det verkar närmast ödesbestämt att fantasy-författare som är banbrytande i sin genre alltid levererar förstklassigt material till sina läsare. Tolkien gav Stor-Brittanien en mytologi som är utan like, Jack Vance likaså fast i USA, Sapkowski för Polen, osv. Nu verkar fanan ha lämnats till Granström. Men det är tydligt i de allra första kapitlen att Granström står ut från mängden även i denna skara, och att den erfarne fantasy-läsaren bjuds på ett mytomspunnet världsbyggande som talar med sin alldeles unika stämma. Paralleller kan alltid dras till andra verk, men alla jämförelser blir meningslösa ju djupare man sjunker in i världen. Magin i Trakorien är inte ett verktyg som så ofta händer i modern fantasy och leder till superhjälte-strapatser, utan en närvaro som genomsyrar existensen hos varje individ, vare sig de är medvetna om det eller inte, och ofta utan att de är kapabla att göra någonting åt saken. Om detta låter spontant ventilerande och ogenomtänkt kan jag försäkra läsaren att så inte är fallet. Allt har sin orsak i Trakorien, och även om det här är fantasy i ordets riktiga bemärkelse så är allt logiskt koherent när storyn kräver det. Karaktärs-utvecklingen, även om den kan komma att underordnas den större handlingen, lyser när den väl kliver fram. Granström lyckas berätta mycket om en person med få ord när andra författare kan behöva flera sidor. Oavsett hur välkänd Krönikan om den Femte Konfluxen visar sig vara i framtiden, så kommer jag alltid tycka att Shagul är en av fantasy-litteraturens bästa karaktärer genom tiderna. Detta från någon som läst de allra flesta stora namn i genren.
Även om jag har höjt serien till skyarna så måste påpekas att Krönikan inte är för alla. Det behövs knappast sägas att det här är för den vuxne läsaren, eller möjligen en brådmogen tonåring. Det kan stundtals bli riktigt mörkt och korsa över till skräck. Många gillar detta, som jag, men andra kanske föredrar lite ljusare fantasy. Om du vill ha en enkel handling där alla trådar är tydliga för ögat, och karaktärer beter sig precis som väntat, så bör du leta någon annanstans. Om du däremot älskar unik och mystiskt berättande med inslag av filosofi där inget är som väntat så är detta för dig. Det märks att Granström har sina inspirations-källor i klassikerna, inte minst i hans språk, som inte drar sig för poetiskt uttryck, i likhet med Steven Erikson, Gene Wolfe, Martin, Vance eller Mieville. Om du dras till dessa kommer du finna något att njuta av här. Trevlig läsning!
Betyg
Det tog lång tid att bli intresserad av handlingen, och det var alldeles för många karaktärer i boken som man fick lära känna alldeles för ytligt. Jag är inget större fan av böcker där perspektiven hoppar hejvilt och det gjorde det här ibland.
Dock var det stundtals trevligt att läsa, och handlingen var även den intressant efter ett tag.
2012-06-28
Betyg
Lite som att läsa Perumov, tungt att komma igång med många karaktärer.Ju mer man läste desto bättre blev den.