Vinnare av det Facklitterära Augustpriset 2018Först kom kylan. Sedan värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar. Därefter även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd.Missväxten under åren 1867?69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss. Magnus Västerbro har bearbetat och anpassat sin text speciellt för ljudboksutgivningen.
Visa mer
Recensioner
2021-01-14
Betyg 
Detaljrik men ändå på gränsen till sträckläsning. Om missväxt, avsaknaden av människovärde och klassamhällets uslaste konsekvenser
2020-12-22
Betyg
Jättebra bok om svälten i Sverige 1867-1869. Spännande med de livsöden som beskrivs och förankringen i olika historiska skeenden. Dock blev den något seg på slutet, mycket upprepningar utifrån vad som blev konsekvenserna snarare än att komma till saken. Men sökandet efter rättvisa som är underliggande i boken är fenomenalt
2020-07-18
Betyg 
Sträckläsning om en period som omformade Sveriges historia. Hur vanliga människor överlevde eller ej under svältåren 1867-69. Om logistik, emigration, klasskillnader och politik och om hur det egentligen är att svälta. Om vad som behövs för att den ska uppstå - inte bara fel väder - och om hur människor blir mot varandra.
2020-07-18
Betyg
Sträckläsning om en period som omformade Sveriges historia. Hur vanliga människor överlevde eller ej under svältåren 1867-69. Om logistik, emigration, klasskillnader och politik och om hur det egentligen är att svälta. Om vad som behövs för att den ska uppstå - inte bara fel väder - och om hur människor blir mot varandra.
2020-06-07
Betyg
Mycket bra bok om svältkatastrofen och delar av Svergies historia som jag inte kände till sedan tidigare.
2020-02-02
Betyg
Mycket bra bok som ger insikt i hur eländigt det var i Sverige 1867-1869 och tänker spontant hur det präglat generationers tänk ända fram till vårt tid. Nu kan vi yngre ofta leva i överflöd medan de äldsta fortfarande har det i benmärgen att den som spar han har och man vet aldrig när det blir dåliga tider.
2018-08-29
Betyg
Gripande om sista svältkatastrofen i Sverige
Missväxten och nödåren 1867-1869 är den sista katastrof som drabbat svenska folket efter århundraden av krig och olika farsoter. I boken ”Svälten – hungeråren som formade Sverige” ställer journalisten och författaren Magnus Västerbro frågan om detta kan hända igen.
Det finns inga enkla svar. Jordbruksteknik, odlade arealer och utsäde har utvecklats så att jorden rent teoretiskt skulle kunna föda en befolkning på tolv miljarder. I dag dör fler människor av följdsjukdomar till övervikt och fetma än av undernäring och svält.
Å andra sidan kan den globala temperaturhöjningen i värsta fall utlösa översvämningar, torka, krig om marknader och enorma flyktingströmmar. Eller att ett kraftigt vulkanutbrott lägger planeten i mörker och kyla. För att inte tala om riskerna med kärnvapnen.
Magnus Västerbros nya populärhistoriska verk ”Svälten” har inte samma berättartekniska flyt som hans tidigare bok ”Pestens år”. Denna skildring av böldpestens härjningar i Stockholm 1710 bågnade av skräck och urskiljningslös död. Den hade thrillerns kvaliteter. Men jag beundrar författaren för hans noggrannhet, hans resonerande ton som bjuder in läsaren att reflektera över orsak och verkan. Västerbro är ambitiös. Han vidgar perspektiven. Han sätter in händelserna i ett sociologiskt och ekonomiskt sammanhang, där de fattigaste i monarkin Sverige dukade under samtidigt som kung Karl XV roade sig med dyrbara baler.
Det är ändå de enskilda människoödena, hämtade ur brev och dagböcker, som gör denna bildningsresa så intressant att hänga med på. Vittnesmål från belägrade Leningrad under andra världskriget hjälper oss att förstå vad svält innebär rent fysiskt, även socialt, för barn och vuxna i en familj. Fokus är ofta på de lidande barnen i Västerbros dokument.
Hungersnöden inträffade under industrialismens och liberalismens begynnande guldålder men innan arbetarrörelsens hade hunnit organisera sig. Därför blev de första strejkerna, hungerkravallerna och dödshoten mot kungen enstaka händelser. Revolution ersattes med emigration, Demokratin var i sin linda. En plats i parlamentet kostade multum.
Precis som under 1700-talets farsot pesten dröjde makthavarna för länge med att sätta in motåtgärder mot svälten på 1860-talet. Nödinsamlingar nådde Sveriges hamnar från utlandet, till och med från ärkefienden Ryssland, men distribuerades för sent och oftast bara som lån till de mellanhänder som ansågs kunna betala tillbaka. De arbetslösa och utblottade skulle tuktas ända in i döden. De fick inte skämmas bort av staten. Ansvaret lämpades över på Herren Gud.
I utvecklade demokratier saknas hungerkatastrofer, resonerar författaren. Tanken på staten som beskyddare även av de mest utsatta medborgarna har slagit rot i spåren av ökad jämlikhet och lika rösträtt.
Utan att Magnus Västerbro gör någon sak av detta i boken kan du och jag som läsare inte undgå att dra paralleller med den extremt torra sommaren 2018 och de romska tiggarna på gator och torg. 1800-talets fattig-Sverige tvingade var femte medborgare i landsflykt. Svälten visade vägen..
