Ljudbok

Svälten : Hungeråren som formade Sverige

Västerbro, Magnus

| 2018

Flag from sv

44


Vinnare av det Facklitterära Augustpriset 2018 Först kom kylan. Sedan värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar. Därefter även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd. Missväxten under åren 1867?69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss. Magnus Västerbro har bearbetat och anpassat sin text speciellt för ljudboksutgivningen. Omslagsformgivare: Eva Wilsson

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

L

Lotte Rex

2018-12-12

Betyg

Fängslande, kunnigt och lättläst

Jasmina <3

2018-10-31

Betyg

😁

Björn Öijer

2018-08-29

Betyg

Gripande om sista svältkatastrofen i Sverige


Missväxten och nödåren 1867-1869 är den sista katastrof som drabbat svenska folket efter århundraden av krig och olika farsoter. I boken ”Svälten – hungeråren som formade Sverige” ställer journalisten och författaren Magnus Västerbro frågan om detta kan hända igen.

Det finns inga enkla svar. Jordbruksteknik, odlade arealer och utsäde har utvecklats så att jorden rent teoretiskt skulle kunna föda en befolkning på tolv miljarder. I dag dör fler människor av följdsjukdomar till övervikt och fetma än av undernäring och svält.

Å andra sidan kan den globala temperaturhöjningen i värsta fall utlösa översvämningar, torka, krig om marknader och enorma flyktingströmmar. Eller att ett kraftigt vulkanutbrott lägger planeten i mörker och kyla. För att inte tala om riskerna med kärnvapnen.

Magnus Västerbros nya populärhistoriska verk ”Svälten” har inte samma berättartekniska flyt som hans tidigare bok ”Pestens år”. Denna skildring av böldpestens härjningar i Stockholm 1710 bågnade av skräck och urskiljningslös död. Den hade thrillerns kvaliteter. Men jag beundrar författaren för hans noggrannhet, hans resonerande ton som bjuder in läsaren att reflektera över orsak och verkan. Västerbro är ambitiös. Han vidgar perspektiven. Han sätter in händelserna i ett sociologiskt och ekonomiskt sammanhang, där de fattigaste i monarkin Sverige dukade under samtidigt som kung Karl XV roade sig med dyrbara baler.

Det är ändå de enskilda människoödena, hämtade ur brev och dagböcker, som gör denna bildningsresa så intressant att hänga med på. Vittnesmål från belägrade Leningrad under andra världskriget hjälper oss att förstå vad svält innebär rent fysiskt, även socialt, för barn och vuxna i en familj. Fokus är ofta på de lidande barnen i Västerbros dokument.

Hungersnöden inträffade under industrialismens och liberalismens begynnande guldålder men innan arbetarrörelsens hade hunnit organisera sig. Därför blev de första strejkerna, hungerkravallerna och dödshoten mot kungen enstaka händelser. Revolution ersattes med emigration, Demokratin var i sin linda. En plats i parlamentet kostade multum.

Precis som under 1700-talets farsot pesten dröjde makthavarna för länge med att sätta in motåtgärder mot svälten på 1860-talet. Nödinsamlingar nådde Sveriges hamnar från utlandet, till och med från ärkefienden Ryssland, men distribuerades för sent och oftast bara som lån till de mellanhänder som ansågs kunna betala tillbaka. De arbetslösa och utblottade skulle tuktas ända in i döden. De fick inte skämmas bort av staten. Ansvaret lämpades över på Herren Gud.

I utvecklade demokratier saknas hungerkatastrofer, resonerar författaren. Tanken på staten som beskyddare även av de mest utsatta medborgarna har slagit rot i spåren av ökad jämlikhet och lika rösträtt.

Utan att Magnus Västerbro gör någon sak av detta i boken kan du och jag som läsare inte undgå att dra paralleller med den extremt torra sommaren 2018 och de romska tiggarna på gator och torg. 1800-talets fattig-Sverige tvingade var femte medborgare i landsflykt. Svälten visade vägen..