Norra kvarken och Bottenviken:Omkring väst, 10?12 m/s, dålig sikt ?Det prasslar till i dasstunnan. I nästa stund känner Josefa något kallt på låren, den unkna stanken av bajs går inte att ta miste på. Hon sätter handen för munnen, inte ett ljud ska de få ur henne. Hjälpligt torkar hon sig med tidningspapper, lukten går inte bort, klänningen är för alltid förstörd. Utanför hörs skratten: ?Är du inte klar snart?? Splitvedjäntans dotter, henne får man kasta skit på, det vet man väl vilken sort hon är. Josefa kramar broschen hon nyss fått av Sandor och försöker undgå de hånfulla blickarna.?Om dagen är hon flickan med tvättkorgen, mager och oansenlig. Men Sandor vet bättre. Det är om kvällarna som Josefas själ får liv. På klipporna ut mot havet med honom, Nikanor och Mildred talar hon sig varm om jämlikhet, förändring och en värld bortom Holmsund. För Sandor är Josefa...
Visa mer
Recensioner
2011-01-09
Betyg 
Den här boken får mig fullständigt på knä. Otroligt bra. Bara älskar den. Det poetiska språket och den engagerande historian.
2010-02-07
Betyg
Jag har ofta undrat hur det skulle vara att leva förr i tiden med samma frustration över kvinnans mindre värde - i en tid då vi var ännu mindre värda.
Nu vet jag. Jag har aldrig tidigare läst en roman där igenkänningsfaktorn var så hög - fast jag inte ens var född när den började. Wennström beskriver med stor inlevelse villkoren för fyra i övre tonåren som tillhörde den lägre rangskalan i samhället.
Dessutom har jag alltid varit svag för generationsromaner och här får man följa en bygd 1936, 1986 och 2006. Man får följa kvinnans utveckling och bristen på den.
Min enda invändning mot boken var att den hade kunnat ha några fler ljuspunkter att vila i.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
