
Efter att ha kväst Spartacus blodiga slavuppror ser Julius Caesar en möjlighet att bli konsul och återvänder med bäste vännen och vapenbrodern Marcus Brutus till Rom, där intrigerande och sammansvärjningar hotar allt det han uppfostrats att värdesätta och kämpa för. Han trotsar stadens mäktiga senatorer och bildar tillsammans med Pompejus och Crassus det första triumviratet. I Roms namnför ett fälttåg honom till Gallien, där hans ledarskap och ambitioner börjar fjärma honom från Brutus. Deras vänskap sviktar, men tillsammans står de ändå enade i sitt beslut att korsa floden Rubicon, under de sista dagarna av den gamla republiken - den som för alltid skulle komma att förändras av denne man utan motstycke i historien. Svärdens fält är en fristående fortsättning på Roms portar och Kungars död, och den tredje delen i en planerad serie om fyra om Julius Caesar. Conn Igguldens...
Visa mer
Recensioner
2020-03-20
Betyg
En av de bästa av Igguldens böcker. Lätt att komma in i och spännande från start till mål,
2019-08-01
Betyg
Episk bok, första gången i bokserien som jag inte kan lägga ifrån mig den. Ser fram emot nästa!
2014-05-16
Betyg
140516: Har gillat Iggulden tidigare men denna gång blev det inte lika bra som vanligt. Jag hade velat ha lite mer personligt om Octavianus såsom det var i serien om Julius.
2013-09-01
Betyg
Lite mindre kampscener och lite mer historiska skildringar hade jag älskat men ändå underbar och gripande, om jag läser den igen någon gång blir det nog fem stjärnor!
Betyg
Jag har läst på vissa recensioner att många har irriterat sig på själva historiens korrekthet men det här är ju ingen fackbok utan en skönlitterär underhållning, med historiskt perspektiv. Jag kan inte mycket om romarriket och så länge det känns trovärdigt så bryr jag mig inte så mycket om 'faktan' som presenteras. Dessutom finns ett kapitel längst bak i boken där Conn Iggulden förklarar att han har ändrat lite i historien, komprimerat en del år och lagt till en portion fantasi för att det ska passa som skönlitteratur. Boken handlar om Julius Ceasars första tjugo år i livet och vad som händer runtomkring i Rom under den tidsperioden. Ibland kan jag tycka att det blir lite långtråkigt, att de räknas som barn alldeles för länge, trots att det faktiskt händer saker i boken hela tiden. Det blir dock aldrig så spännande att jag knappt kan bärga mig inför att få veta vad som ska hända. Personerna i boken är lite ojämna och vissa fattar man tycke för direkt medan andra faller i skymundan. Jag tycker till exempel mycket mer om Marcus än om Gajus. Gajus morbror Maurius förstår jag inte riktigt, ena stunden räknas han som ond och andra stunden som god? Däremot Marcus och Gajus följeslagare, eller vad man nu ska kalla dem, tycker jag hjälper historien till att bli till det bättre.