
En mor med en liten gutt har lånt en hytte i skogen. Trær, mygg, blomster, fugler. Og hva er det med haren og reven og flaggermusen? Så får gutten et glimt av et stort dyr. Og hva er det moren hans ser, som hun vil skjerme sønnen for? Magnus forsvinner denne sommerkvelden i 1978, men ingen tror på det moren forteller om hva som skjedde. Femogtjue år senere blir et nytt barn borte. På hjemmesiden sin publiserer Susso Myrén et bilde hun har tatt av en merkelig skikkelse: en liten kall, kanskje bare en meter. Øynene langt fra hverandre. I Stallo er store troll virkelige. Det er også vetter og nisser og skrømt. Her er dyr som forandrer seg foran øynene dine, og mus og lemen som går i sinnet på folk. Troll er farlige og uberegnelige. Det vet de som lever med dem tett innpå seg på en avsidesliggende gård. Det vet Susso når beistene kommer etter henne. "I Stefan Spjuts forrykende...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Pallade 100 sidor. Ibland - som i början - genomarbetat, bildrikt och suggestivt, men oftare rörigt och svårt att hänga med. Vem är vem? Vem bryr sig? Den jämntjocka kompositionen med sporadiska inslag av stilistisk briljans påminner på Steinbecks Vredens druvor. En betydligt bättre fjällrysare är Andreas Marklunds Skördedrottningen.
Betyg
En riktigt annorlunda bok, jag tvekar inte att kalla den en ?Stephen King? på svenska. Norrländsk vardag, helt realistisk och så plötsligt händer det något som får en att sätta sig upp och tänka ? vad sjutton var det där för något? Efter ett tag fattar man vad som är i görningen, men inte hur det ska gå. Mycket intressant spänningsroman som är välskriven och detaljrik. Läs, läs!
2015-11-16
Betyg
Jag tyckte verkligen om beskrivningarna, alla små detaljer, så man ser personerna och känner igen hur de beter sig, eller hur saker känns eller ser ut, utan att det behövs några adjektiv. Större delen av boken utspelar sig i den norrbottniska vintern.
Däremot drogs jag inte riktigt med i handlingen. Jag gillar tjocka böcker, men spänningen ville inte riktigt infinna sig här.
Betyg
Jag har funderat en del på varför jag inte föll så mycket som jag hade hoppats för Stefan Spjuts Stallo. Jag har egentligen inte kommit på något bra svar, förutom att det inte alltid går att förklara på ett bra sätt. Ibland blir man inte hänförd, bara. Ibland går lite berättelsen en förbi, och sidorna känns ovanligt långa, och boken lockar inte riktigt till att plockas upp ständigt och jämt utan blir liggande.
Jag älskar tanken på troll och skrymt. Flygfotografiet som Gunnar Myrén ska ha tagit i berättelsen är en fantastisk start på något som jag sedan tycker faller lite platt. Jag hade hoppats på mer mystik, och mer otäcka troll. Beskrivningarna var visserligen väldigt bra, med lite kringskrivningar och inga direkta ordalag då ingen vågar på riktigt tala om dem eller ens tänka högt hur de ser ut eller vad trollen egentligen är. Men jag har boken Björn! som en favorit sedan jag var liten, och jag måste erkänna att jag hade hoppats på något mer likt den. Där blir en flicka bortförd och våldtagen av trollen, och de känns så obehagliga men sedan också mänskliga, och på något sätt föll jag för det, morbid som jag är.
Stefan Spjut är dock extremt duktig på att beskriva det enkla, och det kanske typiskt svenska. Jag känner flera gånger igen mig i handlingsmönster som karaktärerna utför, eller i saker de lägger märke till i periferin. Beskrivningen av sommarstugan i prologen till exempel, är helt enkelt klockren. Flugorna i fönstret, lukten på dasset, myggornas ljud när man gått och lagt sig. Personporträtten överlag är väldigt precisa och känns mycket genomarbetade och karaktärernas val och tankegångar känns trovärdiga. Hela berättelsen är väldigt bra skriven, det ÄR väldigt bra, men trots allt är det, som sagt, något jag inte riktigt faller för. Tyvärr!
Betyg
Mycket begåvat skrivet. Alla delarna är för sig bra. Detaljerna sitter. Trollen i berättelsen tar inte över. Det övernaturliga inslaget är trovärdigt. Och gubbarna är vresiga. Ändå är det något i hur delarna sätts samman. Det kunde kortas och kanske stramas upp. Men som helhet gillar jag Spjuts språk. Dock borde texten ha redigerats hårdare. Det är återkommande bilder som mjäll, snus med mera. Det ger till en början liv åt texten men sänker intrycket.
Betyg
Mycket fängslande bok. Gillar sättet författaren skildrar personers kroppsspråk och beteenden, han fångar det på ett snyggt sätt.
Blir lite besviken på slutet, det är många trådar som hänger i luften så jag hoppas verkligen att det kommer en uppföljare. Tack vare detta dras boken ner från en tidigare klar 5:a till en 4:a.
2014-04-14
Betyg
Väldigt bra språk och bra flyt i berättelsen. Stallomyten gör sig väldigt fint som avstamp för berättelsen och jag gillar att inte allt får en förklaring.
Betyg
Jag älskade inledningen men samma detaljrikeom som förtjusade i skogsscenerna, frustrerade i människomiljöerna. Om jag läst själv hade jag skummat igenom sånt, men nu var det en ljudbok, och det blev låååångsamt! Dessutom för kriminalromanigt för min smak. Jag trodde verkligen att jag skulle älska denna, kanske försöker igen med pappersboken.
Betyg
Allvarligt - hur långrandig får man bli? Efter att ha lyssnat ett par timmar på hur folk öppnar skåpluckor, tar ut ett paket bitsocker, lägger två bitar i kaffekoppen osv ledsnade jag totalt och gav upp. Kanske blir den spännande sen och kanske finns det en poäng med långrandigheten men det här boken fick mig att tappa orken, och det händer inte särskilt ofta. Synd på ett spännande uppslag.
Betyg
Det tog väldigt lång tid innan boken fångade mitt intresse,vilket den började att göra efter ca 6-8 timmar.
Författaren beskriver allt vad karaktärerna gör i minsta detalj vilket blir rätt ointressant. Jag tror nog författaren kunde ha kortat boken med minst en tredjedel. På så sätt hade tempot blivit lite högre och det skulle göra boken gott.
Stallo är en välskriven bok språkligt sätt och miljöskildringarna är fantastiska. Boken är annorlunda och samiska mytiska figurer är inte heller fel men tempot och längden på boken drar ner betyget.
På www.bokbrus.se finns fler recensioner av ljudböcker.
2013-01-08
Betyg
Helt underbar! Jag började nästan tro på tomtar och troll på riktigt, och kommer nog haja till nästa gång jag ser en ekorre.
Betyg
Det här var en lite annorlunda roman. Den går under kategorin spänningsroman, men den innehåller också en hel del övernaturliga inslag, och det har ju jag verkligen ingenting emot.
Boken är mycket välskriven och har fantastiska skildringar av naturen och livet i Norrland. Men den är också oerhört detaljerad i beskrivningar av både människor, saker, och händelser. Och jag tycker om när det är så väl beskrivet så jag verkligen kan se allting framför mig.
Boken är riktigt tjock, sexhundra sidor, och det tycker jag ju också mycket om.
Riktigt otäck är den ibland också, speciellt eftersom det är barn inblandade i berättelsen.
Jag tycket mycket, mycket om boken, och vill verkligen läsa fler böcker av författaren. Och jag vill absolut rekommendera boken till alla, för det är en lite speciell bok som ni inte ska missa.
( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, Bims Blogg - http://bimsblogg.wordpress.com/category/bokrecensioner/ )