När Hasse, som Boel känt i nästan ett år och planerar att resa till Cornwall med, gör sig oanträffbar frågar hon om Caroline vill bli hennes ressällskap i stället. Det vill hon. Caroline är tacksam över att få lämna landet och slippa ifrån sin brors ständiga telefonsamtal och krav på henne. De har återupptagit kontakten efter trettio år, något som Caroline ångrar när hon inser att han behöver mer hjälp än hon kan ge honom. Boel har varit i Cornwall förut och nu ser hon fram emot att få visa upp det för Caroline. Behagliga vandringar, trivsamt boende på pubar i små byar som de passerar, en vecka då vänskapen från förra sommaren ska få en chans att djupna. Men ingenting blir som de förväntat sig, och hemma händer saker som förändrar allt. Såren som aldrig läker är en berättelse om att ha och inte ha, om att vilja men inte våga. Om ord som inte kan tas tillbaka, avstånd som inte kan överbryggas....
Visa mer
Recensioner
2019-09-10
Betyg 
Medmänsklig, varm och äkta. Av en ny författarbekantskap. 4 stjärnor!
2018-09-11
Betyg
Åter igen en mycket välskriven, gripande, lättillgänglig och engagerande roman av Annika Bengtsson där jag som läsare åter får stifta bekantskapen med Boel och Caroline som jag först stiftade bekantskap separat med i böckerna: Mellan raderna, 2013 (Boel) och Sorgbägare, 2014 (Caroline) och även i Kvinnor, vin och vänner, 2016 där de cirkulerar tillsammans. Annika Bengtsson är en lysande skribent som på ett enkelt sätt tacklar sorger och andra besvär i sina respektive böcker, men som gör det på ett underhållande sätt så att jag som läsare inte vill sluta läsa. Jag kan varmt rekommendera hennes andra böcker. Ett urval på dessa: Glömskelunden (2009), Snökupan (2011) och Kvinnor, vin och vänner (2016) som alla har fått högsta betyg av mig.
Mitt slutbetyg på denna bok blir, en stark 4:a!
