Spöke i fara

Melin, Mårten

| 2020

Flag from sv

4


Maj hoppade upp på kyrkomuren och ställde sig på skateboarden. Sedan satte hon fart. Hon åkte fram och tillbaka, hur bra som helst! Kanske bäst att du kommer ner, sa jag när en gammal man med käpp kom gående mot oss. Äsch, sa Maj och fortsatte åka. Maj kunde göra sig osynlig för vem hon ville. Den gamla mannen hade stannat till. Med sin käpp pekade han på skateboarden. Den syntes så klart! Det är ett spöke, eller hur?, sa mannen innan jag hann hitta på en ursäkt. Nej, det ... Klart det är! Du ska inte vara rädd, flicka lilla. Vänta bara ska du se! Några dagar efter att Nila träffat mannen på kyrkogården kommer inte Maj till skolan. När skoldagen är slut går Nila och Oliver till kyrkogården för att se vad som hänt. Där hittar de Maj alldeles blek och svag. Det verkar som om mannen Nila pratade med sysslar med något skumt som gör alla spöken sjuka...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

4

4, Vireda Skola

2021-10-26

Betyg

Maj åker skateboard.

J

Betyg

Fin, rolig & snyggt illustrerad!

Betyg

Vi har läst den nionde boken i serien ”Spöksystrar” som handlar om Nila och hennes käraste vän Maj - som också råkar vara ett spöke. Serien som ofta har ett relationellt fokus med lite lagom mysryslig spökstämning till (min mellersta är lättskrämd men gillar fortfarande Spöksystrar).

I denna bok så råkar Maj göra ett misstag som resulterar i att en misstänksam gubbe förstår att det är ett spöke i farten.
Snart är gubben tillbaka på kyrkogården och spökena börjar bli sjuka.
Vad är det som händer? Vad kan Nila göra för att hjälpa sin vän?

Boken är riktigt illustrerad och på de flesta uppslag finns stämningsfulla illustrationer i svartvitt.
Text och illustrationer är otroligt samspelta och lika viktiga delar då de tillsammans gör berättelsen. Det är snudd på svårt att i efterhand minnas vad som gestaltats med text och vad som gestaltades med bild. En fin helhet helt enkelt där samma karaktär syns i såväl texten som bilden.

Jag högläste boken för I (6,5 år) och A (9,5 år) och bägge två ville fortsätta lyssna till slutet. A börjar dock bli lite för stor för berättelserna och var därför inte särskilt begeistrad - men ville ändå lyssna, så på något vis borde ju även han ha uppskattat berättelsen precis som lillasyster.
Boken fungerar utmärkt att högläsa men framförallt är den lättläst - men ändå snäppet svårare än de vanliga lättlästa böckerna. Jättebra till skolbiblioteket för att fylla glappet mellan de vanligaste lättläst-serierna och kapitelböcker.