
Lisa Tetzner fann en dag i ett bibliotek ett märkligt dokument. Det berättade om hur fattiga bergsbönder i Schweiz i slutet av 1800-talet för att klara sig undan svält tvingades sälja sina pojkar till Milano som sotarpojkar. Med detta dokument som grund skrev hon sin berättelse om hur sotarpojkarna, klädda i trasor och utmattade av köld och hunger, tvingades utföra sitt tunga arbete. Den gripande och otroligt spännande skildringen av sotarpojken Giorgio och hans upplevelser i Milano, av den trista, tunga vardagen och kamratskapet med de andra sotarpojkarna, räknas idag till de stora ungdomsklassikerna. Översättning: Arne Holmström
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jag har läst Sotarpojken som grafisk roman med bilder av Hannes Binder, plus ca 100 sidor i originalet. Jag hade inte läst originalet när jag hittade denna grafiska roman, en genre som jag är mycket förtjust i. Bilderna är verkligen helt fantastiska och det är en fin läsupplevelse. Men berättelsen känns lite stympad och innehåller en del luckor. När jag jämförde med de ursprungliga böckerna om Sotarpojken Giorgio förstod jag varför - två böcker om sammanlagt över 500 sidor.