Sommarkollot

Betyg

Gustav 10 år:
Vi har läst den lättlästa boken Sommarkollo. Den handlar om Ella som är mobbad i skolan. Hennes mamma vet inte om det och Ella vill inte berätta för sin mamma. Det ska bli sommarlov och Ella måste gå ut och leka. Vuxna tycker om att man är i solen. Hon råkar gå in i ett kollo. Ett kollo är som ett läger där man gör många olika saker. Det verkar kul men jag har aldrig varit på kollo. Barnen som är där tror att Ella är Natalie och Ella låtsas att hon är Natalie. Alla är snälla och Ella har roligt. Hon får kompisar men de tror att hon är Natalie som hon inte är. Ella blir stressad av alla lögner och åker till sin mormor. Det är en bra och fin bok med svartvita illustrationer.

Philip 8 år:
Jag tyckte att det var jobbigt ibland i boken men den var bra. Jag tyckte synd om Ella och jag förstår varför hon ville vara Natalie. Ellas mamma jobbar hela tiden och Ella säger ingenting om att hon inte har vänner för att hon inte vill göra sin mamma ledsen.

AC (mamma):
Det är inte alltid så lätt att vara barn och inte heller människa.
Precis som Gustav och Philip skrivit så är Ella mobbad i sin klass. Hon har inga vänner och de vuxna står inte upp för henne. Då hon inte vill betunga sin mamma med detta så säger hon att allt är bra.

Detta är en välskriven och fin historia som berör. Ett aktuellt ämne och man känner med Ella.
Boken är lättläst och lagom lång. Åldersmässigt passade den både Gustav och Philip. Förövrigt är omslaget mycket snyggt!

Betyg

”Men det fanns också en annan sida inom henne som ville få bli Ella igen. Slippa säga och göra saker, som egentligen inte var hon. Det som stod i vägen var den där rädslan. Rädslan att återigen bli den som blev retad, inte lyssnad på. Den som inte fick vara med.” Ella har trasslat in sig rejält. Hamnat på ett kollo där alla tror att hon heter Nathalie. Lögnerna blir fler och fler och allt på grund av att hon inte vill göra sin mamma besviken när hon varje dag frågor om hon har lekt med någon idag. Dessutom jobbar mamma hela lovet och Ella är ensam hemma. Nu jobbar ju jag med äldre barn än Ella som precis slutat trean men stor igenkänning när det gäller många saker ändå. Skammen över att vara ensam, inte ha kompisar, bli retad, att inte vilja oroa sina föräldrar och göra dem besvikna, känslan att inte prioriteras av föräldrar och andra vuxna när jobb kommer i vägen, viljan att passa in, spela en roll för att få en plats och bli sedd. Skammen är en av de jobbigaste känslorna och man kan verkligen känna Ellas skam. Handlingen gör att man vill läsa vidare samtidigt som man inte riktigt vill läsa om hur hon trasslar in sig i fler lögner. Handlingen är högaktuell i och med sommarlovet som nu börjar. Lovet som för många är otroligt skönt, bra, roligt med resor, lantställen, vänner och familj och för andra långt, ensamt och fattigt. Ella bor ensam med sin mamma och hon jobbar hårt för att hon och Ella ska kunna bo där de bor men hennes frånvaro i boken är tydlig och hur Ella försöker underlätta för henne genom att välja enklaste maträtterna och hur hon ljuger om lekträffar för att göra mamman glad och lugn. Det är en bok som ger en lite ont i magen men som ändå får en positiv vändning och jag tror den kan gå hem hos många barn. Linda Wahlund som skrivit boken är precis som jag socionom och skolkurator. Det här är hennes debut. Li Söderberg som gjort de svartvita illustrationerna är prisad formgivare och har illustrerat bland andra Ja, jag har mens, hurså? En fin bok om längtan att få tillhöra, vänskap, familj och sommar.

Betyg

”Men det fanns också en annan sida inom henne som ville få bli Ella igen. Slippa säga och göra saker, som egentligen inte var hon. Det som stod i vägen var den där rädslan. Rädslan att återigen bli den som blev retad, inte lyssnad på. Den som inte fick vara med.” Ella har trasslat in sig rejält. Hamnat på ett kollo där alla tror att hon heter Nathalie. Lögnerna blir fler och fler och allt på grund av att hon inte vill göra sin mamma besviken när hon varje dag frågor om hon har lekt med någon idag. Dessutom jobbar mamma hela lovet och Ella är ensam hemma. Nu jobbar ju jag med äldre barn än Ella som precis slutat trean men stor igenkänning när det gäller många saker ändå. Skammen över att vara ensam, inte ha kompisar, bli retad, att inte vilja oroa sina föräldrar och göra dem besvikna, känslan att inte prioriteras av föräldrar och andra vuxna när jobb kommer i vägen, viljan att passa in, spela en roll för att få en plats och bli sedd. Skammen är en av de jobbigaste känslorna och man kan verkligen känna Ellas skam. Handlingen gör att man vill läsa vidare samtidigt som man inte riktigt vill läsa om hur hon trasslar in sig i fler lögner. Handlingen är högaktuell i och med sommarlovet som nu börjar. Lovet som för många är otroligt skönt, bra, roligt med resor, lantställen, vänner och familj och för andra långt, ensamt och fattigt. Ella bor ensam med sin mamma och hon jobbar hårt för att hon och Ella ska kunna bo där de bor men hennes frånvaro i boken är tydlig och hur Ella försöker underlätta för henne genom att välja enklaste maträtterna och hur hon ljuger om lekträffar för att göra mamman glad och lugn. Det är en bok som ger en lite ont i magen men som ändå får en positiv vändning och jag tror den kan gå hem hos många barn. Linda Wahlund som skrivit boken är precis som jag socionom och skolkurator. Det här är hennes debut. Li Söderberg som gjort de svartvita illustrationerna är prisad formgivare och har illustrerat bland andra Ja, jag har mens, hurså? En fin bok om längtan att få tillhöra, vänskap, familj och sommar.