"Konstigt väder lockar fram konstiga beteenden." LONDON, JULI 1976. En värmebölja som verkar oändlig har svept in över staden. Det har inte regnat på månader när den pensionerade Robert Riordan säger till sin fru Gretta att han ska gå och köpa tidningen, men aldrig kommer tillbaka. Robert försvinner och de tre vuxna barnen måste återvända hem döttrarna Monica och Aoife som slutat tala med varandra och sonen Michael Francis som står på randen till skilsmässa var och en med egna idéer om faderns försvinnande. Inget av syskonen anar att deras mor tror sig ha en förklaring, som hon väljer att behålla för sig själv. Sommaren utan regn är en intim skildring av en familj i kris. En psykologiskt trovärdig roman som lyckas med bedriften att vara nagelbitande spännande och djupt mänsklig på en och samma gång. Maggie O'Farrell föddes i Nordirland 1972 och växte upp i Wales och Skottland....
Visa mer
Recensioner
Betyg
Sommaren utan regn har funnits på min läslista väldigt länge (köptes på bokrean 2017) och jag har väl alltid tänkt att den lämpar sig bäst för läsning på sommaren. Någon gång i vintras skrev jag upp den på minneslistan för juli, så jag inte skulle glömma bort den. Jag hade nog ingen egentlig uppfattning om vad den handlar om, men förmodligen trodde jag att den skulle handla om en värmebölja. Speciellt med tanke på originaltiteln.
Det börjar bra och jag blir lite nyfiken på den här dysfunktionella familjen. Tempot är långsamt och passar bra till värmeböljan, som i stort sett inte nämns. När alla barnen har kommit hem för att hjälpa mamma så går det lite i stå. Eller egentligen så blir det då mer hysteriskt när alla fyra är tillsammans och ibland slår det över och blir mer buskis än drama.
Sommaren utan regn handlar om familjehemligheter, missförstånd (som lätt hade kunnat undvikas om de bara pratade med varandra, men så är det väl alltid) och korkade val (vem har inte gjort det?). Detta är det första jag läser av Maggie O'Farrell och det är fullt möjligt att det blir mer.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2021/07/sommaren-utan-regn-av-maggie-ofarrell.html
Betyg
et började bra, med ett kapitel för varje person mamman och de tre barnen. Man fick sig en bra bakgrund och fick veta lite om varje person, det gillade jag. Så kommer alla barnen hem för att hjälpa till med faderns försvinnande. Då blir det segt och inte mycket händer, mycket beskrivningar av kläder i hallen och vad de har på sig. Det blir otroligt mycket tjafs, hit och dit mellan de olika och ibland en tillbakablick. Boken återhämtar sig mot slutet när familjen reser iväg, blir lite intressantare. Men sammanfattningsvis kan man säga att det här var inte min typ av bok, alldeles för segt tempo i den.