De träffas när de är unga och börjar hålla ihop - Anders och Solveig, Mikael och Karin och särlingen Harry. De talar kärlek och politik, de förälskar sig i varandra, de bildar par men fortsätter ändå att vara alla tillsammans, inte minst i det rosa sommarhuset utanför Karlskrona, där de samlas varje midsommar. Och som ett tecken på deras samhörighet målar Harry in dem i ett grupporträtt fritt efter Monets Frukost i det gröna, en stor olja som intar en hedersplats i vardagsrummet. Men nu är det sommaren 2006 och nästan allt har förändrats. Deras liv har tagit olika riktningar och de känner sig allt mindre hemma i det samhälle som omger dem. När det drar ihop sig till midsommar är Karin försvunnen och i ett mörklagt rum på övervåningen har Mikael stängt sig inne med sprit och tabletter. Någonting fruktansvärt har uppenbarligen drabbat honom, och snart ska han komma nerför trappan och berätta...
Visa mer
Recensioner
2011-11-08
Betyg 
Det här är en bra bok med ett fantastiskt fint språk. En fin skildring av vänskap mellan ett udda kanmratgäng och hur livet påverkar denna vänskap. Jag saknar karaktärsbeskrivningarna men vänskapen och känslorna är väldigt fint beskrivna. Boken är lite ojämn men har några kapitel som är riktigt starka. Det får bli en stark 3:a
2011-08-01
Betyg 
En bok om långvarig vänskap mellan fem personer... om hur relationer utvecklas, förändras, återgår till det gamla, förändras igen allt eftersom tiden går - men oavsett det så är man på något sätt bundna tillsammans av den vänskap man känner. Jag tycker verkligen om Paulruds sätt att beskriva känslor och relationer, allt känns innerligt och äkta... Ett extra plus för oförutsägbarheten!
2010-01-13
Betyg 
Välskriven. Skildrar en grupp människor födda på femtiotalet och deras väg genom livet. Från västerradikaler till tvättäkta kapitalister. Det finns ett kapitel om en nyårsfest som är oerhört bra. Klär av hela hyckleriet. För övrigt tycke det jag var intressant att läsa lite om hans första tid på Aftonbladet i Klarakvarteren. Förutsättningarna i arbetslivet har verkligen förändrats. Nu finns inte utrymme för några supande kufar. En bra bok men den lämnade inget större avtryck.
2009-10-12
Betyg
Mycket känslor, poetiskt språk men samtidigt väldigt lättläst.
Känlorna spelar större roll än människorna i den här boken. Man kommer ihåg dem, inte karaktärerna.
Det handlar oxå en hel del om klasskillnader. Om rika och fattiga och hur livet skiljer dem åt.
Dåtid och nutid blandas.
Men framförallt handlar det om vänskap.
Språket är outstanding och det är så många strofer jag skulle vilja anteckna och spara och ta fram ibland. Som är klockrena och säkra. Som kan innehålla hela livet i en mening.
2009-07-10
Betyg
Jag hade precis läst Paulruds Ett ögonblicks verk, som jag tyckte var superbra - alltså började jag läsa Som vi älskade varann med högt ställda förväntningar. Trots att historierna i boken var intressanta och tragiska, fängslade de inte mig. Det bästa var nog de politiska diskussionerna men inte heller dem triggade jag på. Men språket var fint och upplösningen var ändå något oväntad.
2009-06-28
Betyg
Språket och "upplägget" är fantastiskt, men personerna och vad som händer dem berör mig inte riktigt ändå.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
