
Allt förändras den där hösten när John börjar nian. Han har ju förstått att det varit på gång länge, men det är inte förrän den där onsdagen, efter fotbollsträningen, som det verkligen händer. Det är då mamma och pappa berättar att de ska flytta isär. Ett tag bara, på prov, liksom. Men hur länge är ett tag? Hur länge måste man pröva för att veta? Ingenting är kul längre. Inte fotbollen, inte att hänga med kompisar. Allt känns bara konstigt för John. Och bästa kompisen Lucas kan han inte riktigt snacka med längre. Inte sen han blev ihop med Saga. Saga som är Johns barndomsvän, som bor granne med honom, som han alltid har kunnat umgås med utan att det har känts konstigt. Ända till nu. Nu är hon och Lukas ett par och John är typ jordens ensammaste. Johanna Lindbäck är en mästare på feel good-realism och hennes böcker älskas av både tonåringar och vuxna. Man gillar verkligen karaktärerna och...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Godkänd ungdomsbok om hur det kan vara att ha föräldrar som håller på att skiljas. Efter att ha lyssnat på Johanna LIndbäcks kanonbra föreläsning i torsdags så hade jag helt klart högre förväntningar. Jag saknade den där sista lilla biten av känsla, jag blev aldrig riktigt berörd. En ganska stabil trea blir det ändå eftersom boken kändes trovärdig.
Betyg
Jag har tyckt väldigt mycket om Johannas andra böcker och hade därför samma förväntningar på den här. Tyvärr blev det en stor besvikelse, kanske beror det till viss del på att den här bokens karaktärer är yngre än i dom tidigare böckerna, och att det bidrog till att jag mest störde mig på dom halvengelska uttrycken. Tyckte helt enkelt att dom flesta samtalen lät för barnsliga. Det var förståeligt att allt var väldigt förvirrande för huvudpersonen, ändå så kändes det som att det blev för mycket upprepningar i tankarna till sist och jag fortsatte egentligen bara läsa för att jag ville ha den klar. Kände tyvärr inte för någon av karaktärerna vilket säkert också var en bidragande faktor till mitt låga betyg. Till sist så blev jag besviken över slutet.
Betyg
Som vanligt lyckas Lindbäck teckna väldigt levande karaktärer som man känner med, och skriver trovärdigt om hur det kan vara att vara 15 och känna det som att hela världen rämnar. märks att hon försökt skriva fram platsen (luleå) med hjälp av dels gator, ställen men också genom små dialektala uttryck (tror jag). känns ibland övergjort. och hänger inte riktigt med i vissa dialoger, vem som säger vad och varför. trots det en stark trea!