
Den 28 maj 1999 mördades två poliser i Malexander av nazisterna Tony Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson. Kvällen före morden hade Tony Olsson spelat sig själv i den sista föreställningen av Lars Noréns pjäs Sju tre på Riksteatern. Norén skrev den kontroversiella pjäsen tillsammans med Olsson och två andra tungt kriminellt belastade män. Två av dem var nazister, och fick i pjäsen ge uttryck för sina åsikter. Morden på polismännen Robert Karlström och Olof Borén var en djupt traumatisk händelse inte bara för de drabbade familjerna utan också för den svenska allmänheten, och kastade en lång skugga över Lars Noréns gärning som dramatiker.Elisabeth Åsbrinks avslöjande granskning av händelseförloppet har blivit en modern klassiker. Smärtpunkten nominerades till Augustpriset 2009 och har nu blivit en uppmärksammad tv-serie i SVT, med David Dencik i rollen som Lars Norén. »Jag tycker...
Visa mer
Recensioner
Betyg
"Smärtpunkten" är en bra titel på en reportagebok med förstoringsglas på hur det kan bli när konsten möter kriminalvården vid 90-talets slut och ett polismord med några av skådespelarna inblandade kommer i efterdyningarna. Den ställer aktuella frågor om godhet kan besegra ondska och hur nazistiska tankegångar ska bekämpas. Läs och begrunda.
Betyg
Elisabeth har gjort ett grundligt jobb. Hon har vänt på varenda sten för att komma till några sorts svar på vem som gjort rätt och vem som gjort fel. Jag uppskattar att hon inte ger läsarna sina egna slutsatser utan låter oss själva ta ställning.
Och det är inte det lättaste. Här är det inte fråga om svart eller vitt och jag känner att, bortsett från kriminalvårdens roll där min åsikt är klar, så svävar min åsikter fram och tillbaka som en kappa efter vinden.
Ett extra plus är genusperspektivet. Hade en man tagit upp responsen när Isa sökte hjälp hos kriminalvården? Hade en man ifrågasatt om hon råkade värre ut än Lars Norén just för att hon var kvinna?
Betyg
Till en början ryggar jag tillbaka lite inför hur personligt tilltalet är - Åsbrink är ju så närvarande själv i hela berättelsen - men snart vänjer jag mig, och börjar till och med tycka om det. Eftersom skeendet är så komplext så _måste_ ju analysen bli personlig; det finns inga svar.
Betyg
EÅ har skrivit en mycket intressant bok om en tid som ingen som upplevde den kan glömma. Alla inblandade bär sin goda vilja som skygglappar, Lars Norén vill visa hur nazismen kan se ut i dag, Riksteatern kan föra ut ett uppmärksammat projekt, kriminalvården kan prova ett nytt sätt att förbereda tungt belastade brottslingar för livet i frihet, t o m Jackie Arklöv får visa sin goda vilja. Men fruktansvärda saker inträffar, vems var felet; var allt feltänkt från början!
Också boken är skriven med en god vilja att ta reda på vad som hände men jag tycker att den verkligen skulle ha vunnit på att stramas upp betydligt, som nu blir också det upprepade otydligt för läsaren.