
"Slutet på sommaren" är den första fristående delen i Anders de la Mottes hyllade årstidskvarett. Den nominerades till Svenska Deckarakademins pris för årets bästa svenska kriminalroman 2016. En sensommarkväll 1983 försvinner en femårig pojke från en gård på den skånska slätten. Trots att hela bygden engagerar sig i sökandet hittas han inte, och sorgen och ovissheten får hans familj att långsamt falla sönder. Tjugo år senare leder hans storasyster Veronica ett gruppterapisamtal i Stockholm, då en ung man plötsligt återger minnen av ett försvinnande. Berättelsen är skrämmande välbekant, och Veronica tvingas återvända till Skåne för att söka efter sanningen. Vad hände egentligen den där sommaren för så längesedan? Sommaren som aldrig tog slut. . "Sorgsen och förfärligt trovärdig mordhistoria om samhällets raggigare utkanter, om makt och förtvivlan, om hemvändare och rymlingar." Dagens...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Ganska långsamt berättad historia om sorgen efter ett förlorat barn och syskon. Jag tycker om språket i boken och hur man kommer nära personerna och kan känna frustrationen i att inte få svar. De har lite komplicerade förhållanden till varandra och snart förstår man att inte alla säger hela sanningen.
Serien med årstider i titeln består av fyra böcker som kan läsas helt fristående. Det enda de har gemensamt är den geografiska placeringen.
Betyg
Jag tycker att boken började starkt men att den sedan planades ut. Jag upplevde att delen om Veronicas ex inte bidrog utan mest var utfyllnad. Jag föredrog även den delen av handlingen som utspelade sig 1983 framför den nutida. Jag tror och hoppas att nästa bok i serien kommer vara ännu bättre.
Betyg
I september 2016 var jag på Bokmässan, jag hade nämligen turen att vinna ett seminariekort så jag gick på alla som det överhuvudtaget var möjligt att klämma in. Ett av dem var med Anders de la Motte. Jag hade ju läst hans [geim]-trilogi och gillat riktigt mycket. Slutet på sommaren hade precis släppts så jag passade på att köpa och få den signerad. Under åren som gått har jag läst två av hans andra böcker (och köpt på mig många, många fler) och nu har då äntligen turen kommit till den.
Om man inte läser deckare så är inte det alls någon anledning att hoppa över den här boken, den är egentligen inte så mycket en sådan. Mer ett familjedrama, kryddat med hemligheter. Jag tycker inte den är lika klyschig som storstadsdeckarna brukar vara, här finns mer värme och eftertänksamhet. Framför allt så befolkas den av, till synes, vanliga människor. Det är relationer/släktskap som är viktigast. Är blod tjockare än vatten? Är det rätt att man ska göra precis vad som helst för att skydda familjen? Även om helt oskyldiga drabbas?
Slutet på sommaren är kanske mer som en psykologisk thriller, om man absolut måste ha en spänningsgenre. Den är inte hårdkokt, som hans tidigare böcker, utan påminner med om Christoffer Carlssons landsbygdsböcker. Man får en vemodig känsla och en olycksbådande stämning.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2024/08/bok-slutet-pa-sommaren-av-anders-de-la.html
2020-10-11
Betyg
Bland de bästa deckare jag läst på mycket länge. En härligt underliggande krypande stämning genom hela boken. Betyg 4,5
Betyg
Jag upptäckte Anders böcker i våras när jag fick hem hans senaste bok ”Våroffer” som recensionsexemplar, en bok som jag gillade väldigt mycket. Men jag kände att jag även ville läsa hans tidigare böcker i årstidskvartetten.
”Slutet på sommaren” är en grymt spännande och välskriven bok. Det är nutid blandat med dåtid som bit för bit knyts ihop under läsningen. Det är en berättelse som berör och fängslar mig och boken är svår att lägga undan. Jag tycker att Anders lyckas bra med att beskriva miljöer och intressanta karaktärer. Språket är lätt, ledigt och sidorna flyger fram.
Har du inte läst något av böckerna i årstidskvartetten så gör det! Fantastisk läsning! Se bara till att du har tid, för har du väl börjat läsa vill du inte sluta!
2018-01-13
Betyg
En annan typ av bok än vad författaren tidigare skrivit, här är det ett långsammare tempo och mer vemod, men jag hade ändå svårt att lägga den ifrån mig. Välskriven, bra karaktärer. Historia som man ville veta hur det gick och vad som hade hänt, flera oväntade vändningar.
Jag tyckte om den.
Betyg
Tyvärr ytterligare en "jaha"-bok från de la Motte. Geim-trilogin var outstanding, men när han sen hoppade på mainstreamdeckar-tåget har hans böcker bara blivit några i mängden, tyvärr på den nedre halvan i genren.
Nej, om jag ska läsa något mer från den här författaren blir det när han plockar upp Geim-stuket igen.
Betyg
Min första bok av denna författaren.
Men när jag träffade honom på bokmässan så frågade jag honom om hur man går vidare efter att ha blivit årets deckar författare 2015.
Då sa han att det är därför jag byter stil. Hur bra var inte hans förra bok??!!
Denna bok är fantastiskt bra. Den handlar om en liten killes försvinnande och familjens och grannarnas reaktioner.
Samt om hur allt vänds upp och ner när en främling dyker upp.
Betyg
Jag har läst alla Anders de la Mottes tidigare utgivna böcker, och tyckt mycket om dom allihopa. Alla har fått det näst högsta betyget från mig.
Först så läste jag hans trilogi, Geim, Buzz, och Bubble. Och sen har jag läst hans två första böcker i en ny serie, MemoRandom, och UltiMatum. (Länkar till mina recensioner av alla fem böckerna).
Och nu har jag läst ännu en bok av honom, hans sjätte och senaste bok, Slutet på sommaren, som är helt fristående från dom tidigare två serierna. Och den här boken tycker jag verkligen är Anders de la Mottes absolut bästa bok. Den får alldeles självklart högsta betyget från mig. Helt klart en av årets bästa böcker.
Boken är en kriminalroman, men den är precis lika mycket ett familjedrama. Den är oerhört spännande, och helt oförutsägbar. Fantastiska och trovärdiga karaktärer. Och mycket, mycket gripande.
Rekommenderar boken till alla. Och även till dom som kanske inte vanligtvis läser kriminalromaner, för jag tycker att det här är så mycket mer ett riktigt stort familjedrama än en deckare.
2016-09-01
Betyg
En ny författare för mig, men under sommaren har denna bok funnits i min dagstidning, och då var jag ju tvungen att läsa. Författaren kommer ju härifrån där jag bor så därför var det ju ganska intressant att läsa en bok av honom. Under 27 dagar läste jag hans bok, så snabbt har jag nog aldrig läst en bok. Men vart avsnitt var verkligen gripande och man levde sig in i händelsen. Den var mycket välskriven, och beskrivande i varje avsnitt och lätt läst.
Tror att detta blir höstens bok när den väl kommer ut.