?Jag är född i Brasiliens vildmark och bodde i en grotta tills jag var ungefär fem år gammal. Därefter flyttade min mamma och jag in till en av São Paulos många kåkstäder ? en rent livsfarlig miljö för ett barn att växa upp i. Jag fick tidigt lära mig att inte lita på polisen eller andra vuxna. Ofta fick jag klara mig själv och jag fick även ansvara för min lillebror innan jag slutligen hamnade på barnhem. Ett år senare, när jag var åtta år, adopterades jag bort till en familj i Vindeln i Västerbotten.?Christina berättar om sitt liv som gatubarn i Brasilien, om svält, misshandel och separation. Om uppväxten i Sverige och alla kulturkrockar som uppstod när hon kom till det lilla samhället i Norrland. Hur hon har bearbetat sina upplevelser i vuxen ålder och börjat bygga upp ett nytt liv. Och när hon behöver fylla på med kraft och energi har hon ett speciellt knep: Hon kastar sig ut...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Sluta aldrig gå är en självbiografi där författaren (Christina) delar med sig av sina tuffa upplevelser från barndomen. Boken handlar om hennes kamp för överlevnad där hon beskriver hur hon har hanterat motgångar och strävat efter att förändra sitt liv.
Boken är en otroligt kraftfull och rörande bok som verkligen berör. Christina delar med sig av sina personliga erfarenheter på ett sätt som känns både äkta och gripande. Hennes berättelse om att växa upp i en tuff miljö och kämpa för att hitta sin plats i världen är väldigt inspirerande och ger en förståelse i de utmaningar många människor står inför.
Det som verkligen gör boken speciell är hennes förmåga att få läsaren att känna med henne. Hennes språk är levande och målande, vilket gör att man lätt kan leva sig in i hennes situationer. Jag gillar också hur hon belyser vikten av hopp och styrka, vilket gör att boken känns både motiverande och upplyftande.
Sammanfattningsvis anser jag att "Sluta aldrig gå" är en bok för alla som söker en inspirerande berättelse. Den är inte bara personlig, utan också en påminnelse om att vi alla har kraften att övervinna våra svårigheter. Boken får 9/10 av mig. Jag rekommenderar den starkt!
Betyg
Sluta aldrig gå är en självbiografi där författaren (Christina) delar med sig av sina tuffa upplevelser från barndomen. Boken handlar om hennes kamp för överlevnad där hon beskriver hur hon har hanterat motgångar och strävat efter att förändra sitt liv.
Boken är en otroligt kraftfull och rörande bok som verkligen berör. Christina delar med sig av sina personliga erfarenheter på ett sätt som känns både äkta och gripande. Hennes berättelse om att växa upp i en tuff miljö och kämpa för att hitta sin plats i världen är väldigt inspirerande och ger en förståelse i de utmaningar många människor står inför.
Det som verkligen gör boken speciell är hennes förmåga att få läsaren att känna med henne. Hennes språk är levande och målande, vilket gör att man lätt kan leva sig in i hennes situationer. Jag gillar också hur hon belyser vikten av hopp och styrka, vilket gör att boken känns både motiverande och upplyftande.
Sammanfattningsvis anser jag att "Sluta aldrig gå" är en bok för alla som söker en inspirerande berättelse. Den är inte bara personlig, utan också en påminnelse om att vi alla har kraften att övervinna våra svårigheter. Boken får 9/10 av mig. Jag rekommenderar den starkt!
2024-11-23
Betyg
"Sluta aldrig gå : från gatan i Sao Paulo till Vindeln i Norrland" är en gripande självbiografi skriven av Christina Rickardsson, först publicerad 2016. Boken följer två tidslinjer, en som skildrar hennes barndom i Brasilien och de eventuella kulturkrockorna som uppstod när hon adopterades till Sverige, och en som beskriver hennes resa tillbaka till Brasilien som vuxen på jakt efter svar.
Den allra första delen av boken beskriver vad som ledde till Christinas beslut att åka tillbaka till Brasilien för första gången på 23 år. Därefter får vi genom hela bokens gång följa hennes resa tillbaka till landet där hon spenderade sina åtta första år, i hopp om att hitta sin biologiska mamma, växlat med historier och upplevelser från hennes barndom.
Under de första fem åren av Christinas liv bodde hon och hennes biologiska mamma i en grotta i Diamantinas skogar. Efter det levde de på gatan i en av São Paulos kåkstäder och när hon var ungefär sex år föddes hennes lillebror Patrick. I favelan träffade hon Camile som kom att bli en viktig person i hennes liv. Ett år efter Patricks födsel hamnade både han och Christina på ett barnhem och bodde där i ett år innan de blev adopterade av Lili-Ann och Sture Rickardsson till Vindeln i Norrland.
Christina växlar regelbundet mellan de olika tidslinjerna vilket jag tycker är ett väl genomtänkt val av flera orsaker. Det håller mig som läsare engagerad och nyfiken på vad som kommer härnäst, dessutom hjälper det att bryta upp de tunga delarna om hennes svåra barndom. Trots innehållets tyngd lyckas Christina bibehålla en optimistisk ton genom boken, dock utan att förminska eller förneka att det hon och miljontals andra går i genom varje dag är hemskt. Hon gör det bland annat genom att väva in många fina minnen mellan de jobbigare minnena.
När man läser om Christinas historia är det uppenbart att ingen ska behöva leva så och hur lyckligt lottade många av oss är, men faktum är att miljontals människor runt om i världen lever under liknande eller värre villkor, något som Christina vill belysa med sin bok.
Christina skriver på ett sätt som gör det lätt att läsa även om innehållet inte alltid är det. Hon beskriver sina känslor och tankar på ett sätt som får en att leva sig in i boken. Jag tycker att “Sluta aldrig gå” är en kraftfull och berörande bok som väcker mycket tankar. Att läsa den kan ge ett nytt perspektiv av verkligheten samtidigt som den inger hopp, något vi alla kan behöva ibland.
Om du är någon som gärna läser om att bära med sig sitt förflutna utan att definieras av det, kan jag varmt rekommendera denna bok.
Betyg 
”Sluta aldrig gå”. Dessa ord bar Christina med sig resten av livet. Orden kom från hennes biologiska mamma. En mamma, som trots att hon inte kunde ge Christina den barndom alla förtjänar, gav henne det allra viktigaste nämligen kärlek.
Under bokens gång får vi följa Christinas liv, både i dåtid och nutid. Man får läsa om hennes tid i grottan, på gatan, på barnhemmet och som adopterat barn i Sverige, samtidigt man får läsa om hennes resa tillbaka till Brasilien.
Boken ”Sluta aldrig gå” är skriven av Christina Richardsson själv och är utgiven 2017. Karaktärerna i boken är verkliga och mycket väl skrivna. Hon är själv i centrum, men alla som hon mött genom åren har sin plats i boken, speciellt hennes mamma och lillebror.
Denna bok är mycket gripande och svår att släppa. Den mörka men ändå vackra historien sätter sig i en. Den får en att inse hur hemsk världen kan vara, samtidigt som man gläds åt de fina stunderna. Den får en även att inse hur starkt ett barn kan vara, hur mycket de (hon) kan stå ut med. Boken visar också hur svårt det kan vara att ställa om till ett nytt samhälle, en ny värld, en ny verklighet och hur skört livet är.
Upplägget i boken är väldigt bra. Man får läsa varannat kapitel dåtid, varannat nutid. Det skapar en trygghet i att allt kommer bli bra, samtidigt som det ökar spänningen för att få veta om Christina kommer att hitta sin biologiska mamma.
Detta är en bok jag rekommenderar varmt!
2018-01-23
Betyg
Mycket bra bok som var väldigt lättläst, berörande och djup. Författaren har verkligen skrivit ifrån hjärtat och man märker att inget utav det är påhitt.
2017-07-26
Betyg 
En bok som får mig att inse hur bra många av oss har det. Intressant, kärleksfull och gripande läsning om hennes uppväxt i Brasilien, hur livet i Sverige är och sökandet efter hennes rötter.
2016-10-27
Betyg
Hon älskade sin mor över allt annat, men hamnade på ett barnhem med sin lillebror. Hon var 8 år. En stark och gripande berättelse om Christin, från gatubarn i Sao Paolus till adoption i Sverige.
2016-10-18
Betyg
En stark bok skriven av en överlevare. Alla vi bortskämda svenskar borde läsa den!
Om någon just adopterat ett eller flera barn, eller tänker göra det, så är den extra viktig!
Dessutom är detta en mycket välskriven bok med fina miljöskildringar.
Ibland är det svårt att gå vidare, för man blir verkligen berörd, men plötsligt tar boken en ljusare vändning och man kan gå vidare med Christinas fina upplevelser i tankarna, för såna finns också. Läs boken!!
