Vem var Augusta? Var kom hon ifrån? Ingen vet. Inte ens hon själv. När hon var på gott humör kunde hon påstå att hon kom från en potatisåker, att hon legat där och grott tills hon var färdigvuxen. Men det var naturligtvis bara påhitt; en av de många berättelser hon gömde i sitt hår. Augusta ville inte minnas hur det verkligen var att växa upp som oäkting och barnhusbarn i början på 1900-talet.Alice är Augustas barnbarn. På femtiotalet var hon en verkligt fin flicka, ständigt klädd i prydliga klänningar med vit krage. Men när hon blir med barn som sextonåring hjälper inte den vita kragen. Den dygdiga mammaklänningen blir ett skökotecken som tvingar henne att sitta med sänkt blick i provinsialläkarens väntrum. Därför skickas hon till Augustas hus där ingen kan se hennes skam.För Angelica - Augustas barnbarns barnbarn - blir huset många år senare ett gömställe. Angelica är bara sexton år men...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Som vanligt med Majgull Axelsson, välskriven historia, men så mörk och dyster! Tyckte om att läsa boken och följa de olika kvinnoöde som utspelade sig, men den var lite för mörk. Hade önskat nåt litet hopp nånstans..Får ändå högt betyg - den berör!
2013-09-23
Betyg
Boken var inte lika bra som Aprilhäxan, men fortfarande mycket välskriven och absolut läsvärd. Det är intressant hur väl bokens titel passar ihop med dess innehåll; slumpvandring är en matematisk term för ett sätt att skapa fraktaler, det vill säga "ett självlikformigt mönster med struktur i alla skalor", och innebär alltså att på ett iterativt (upprepande) slumpmässigt sätt skapa ett mönster. Precis så är med denna bok, där vi får följa tre olika generationer som alla går liknande öden till mötes. Jag tycker att det var en väldigt intressant bok! Tempot var dock stundtals väldigt lågt, men inte så lågt att man tappade intresset. Det drar dock ner helhetsbetyget lite, som därför landar på en svag fyra.
2013-07-16
Betyg
Intressanta personöden, bra berättarupplägg med där författaren knyter ihop säcken bra på slutet. Möjligen lite långrandig och lite väl stereotypa skildringar på hur det patriarkala samhället systematiskt exploaterar kvinnor. För högsta betyg behövs mer nyansrikedom och mer öppenhet till läsaren att dra sina egna slutsatser kring levnadsödena.
2012-10-22
Betyg
mycket välskriven, lite dyster men mycket realistisk skildring av en bruksorts utveckling och tre unga kvinnors lidande
Betyg
Majgull Axelsson berättar om de tre kvinnorna i sin speciella stil: fragmentariskt och med ständiga tidshopp. Gjorde det lite svårt att komma in i boken. Men hon målar så skickligt med pennan, och viktigast av allt, hon bryr sig verkligen om sina karaktärer. De tragiska ödena blir aldrig effektsökeri. Romanens upplösning (annonserad redan på sida 2) är lika sorglig som logisk.