Alices och Markus relation vacklar, trots att de snart ska bli föräldrar. När expojkvännen Sebastian återigen kommer in i hennes liv, som annars mest består av högskolestudier och fredagsmys, kan hon inte föreställa sig hur det kommande vinterhalvåret ska förändra allt. Och innan våren gryr kommer någon att dö. Under hösten dras Alice allt snabbare in i något hon inte kan kontrollera. Samtidigt tar triangeldramat en ny vändning när någon börjar kommunicera med henne via anonyma lappar. Avsändaren finns i hennes direkta närhet och vet precis vad Alice sysslar med. Men är det ett försök att varna henne eller göra henne illa? Louise Baumgärtner har skrivit en psykologisk thriller om verklighetens gåtor, om närhet och distans i kärleksrelationer men också om det svåra förhållandet till sig själv. Skuggvinter kryper in under huden och är spänning när den är som allra bäst. Baksidestext av Spyglass...
Visa mer
Recensioner
2023-02-27
Betyg 
Alice är gravid med Markus barn, och allting verkar vara frid och fröjd. Om det inte vore för att Alices ex Sebastian dyker upp igen och Alice blir osäker. Även om hon har det bra med Markus, så var allting så väldigt mycket mer himlastormande med Sebastian. Hon försöker låta bli, men dras ändå tillbaka till Sebastian och får börja hitta på ursäkt på ursäkt. Samtidigt inser hon att det är något som inte står helt rätt till, och när någon börjar förfölja Alice, blir hon mer och mer osäker på vad som verkligen är rätt.
Det finns mycket med Alice som gör att jag borde ogilla henne. Att hon, mitt i en graviditet, bestämmer sig för att inleda en relation med ett otroget ex, och försöker smyga åt alla håll. Att hon ljuger för allt och alla och inte kan bestämma sig. Att hon inte tänker längre än näsan räcker. Allt hon egentligen blir. Men samtidigt är det så svårt att inte tycka synd om och känna med henne. Ju starkare dragningen till Sebastian blir, och ju mer rädd Alice blir, desto mer känner jag med henne och förstår varför hon gör som hon gör. Markus har väldigt lite personlighet i boken, men det är inte så konstigt eftersom det är så Alice ser honom medan Sebastian är den med karisman. De flesta av Alices kompisar försvinner ju längre in i boken vi kommer och det tycker jag också är snyggt gjort. Det visar på den sociala död som relationen med Sebastian utsätter Alice för.
Obehaget smyger sig på i den här boken men det är i flera lager. Dels blir det obehaget i hur Alice får hitta på nya lögner hela tiden men också hur Sebastian beter sig. Det är mer direkt obehag. Så finns det också obehaget av att inte veta vem det är som är dagboksskrivaren som också är besatt av Sebastian, den som förföljer Alice. Att inte veta vem som går att lita på och vem det är som egentligen är det värsta.
Det här är en välskriven debut med ett väl bearbetat språk. Sidorna formligen flyger fram och jag gillar blandningen mellan Alice och dagboksskrivaren. Det gör att det flyter framåt på ett smidigt sätt.
2019-06-28
Betyg 
En spännande,gripande bok. Louise kan konsten att fånga läsaren med bravur. En bok som man hela tiden vill veta mer som gör det så svårt att sluta läsa. Perfekt sommarbok nu i hängmattan men också en ypperligt bra bok att ge bort i present. Väntar med spänning på mer ifrån Louise.
2018-07-15
Betyg
En av de bästa böcker jag läst! Skuggvinter har allt; kärlek, passion, spänning, skräck, svek, hopp! Boken är på 333 sidor och jag läste ut den på en dag, jag kunde inte lägga ifrån mig den. Missa inte!
2018-04-14
Betyg 
Första gången jag såg omslaget till den här boken så förstod jag att jag förr eller senare skulle läsa den. En spårvagn signalerar Göteborg väldigt högt och tydligt. När det sedan dessutom visade sig att detta var en psykologisk thriller så var saken avgjord. Därför blev jag extra glad när författaren hörde av sig och undrade om jag ville läsa. Läs mer på min blogg
2018-01-17
Betyg
En sidvändare med känsla!
Louise Baumgärtners Skuggvinter är ett giftermål mellan lättläst, vardagsnära chic-lit och psykologisk thriller, där de bästa ingredienserna från båda genrer har valts ut och behandlats med omsorg och respekt genom hela tillagningen. Berättelsen är på många sätt realistisk och verklighetstrogen, i både gestaltning, dialog och känslomonolog.
Mycket på grund av det naturliga flytet i dialogen blir det lätt för läsaren att få ett grepp om de olika karaktärernas personligheter och motiv. Huvudkaraktären Alice är mänsklig ofullkomlighet i dess renaste form. Trots att det finns mycket som gör att man ”borde” ogilla Alice så känner man med henne genom det helvete som hon lyckas skapa åt sig själv och sina närmsta.
Den uppmärksamme snappar troligtvis ganska snabbt upp de ledtrådar som Louise har planterat genom hela storyn, men kvittot på hur rätt (eller fel) man har gissat dröjer med spänning fram till slutet. Utan att spoila något så är slutet både levande och gripande desperat. Att Louise får mig att känna allt som Alice känner är inget annat än skickligt.
Jag ser fram emot att få följa Louises fortsatta författarkarriär – med en så stark debut kan man bara ana vad som ligger för framtiden. Tack, Louise!
