Slår man upp ordet "talionsprincipen" får man veta att det är en juridisk grundsats enligt vilken brottslingen tillfogas lika stor skada som den han åstadkommit. Populärt uttryckt i Andra mosebok: "liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma". Man kanske kan säga att den fortfarande tillämpas som idé: ju grövre brott, desto längre straff. Men för "skuggorna" är fängelse eller böter inte nog. För dem gäller bränt för bränt, sår för sår. Bokstavligen.I Katarina Wennstams nya roman får vi möta en annorlunda sorts brottslingar. De ser sig mer som rättsinstans. Om en man blivit dömd för ett brott, suttit av sitt straff och kommit ut igen, är det inte säkert att skuggorna tycker att han sonat sin skuld till samhället. För om det är en man som misshandlat eller förgripit sig på en kvinna så står de där och väntar på honom,...
Visa mer
Recensioner
2020-04-12
Betyg
Helt ok. Wennstam har alltid bra ämnen som engagerar. I denna är hon lite mer neutral och skriver inte läsaren på näsan vad som är ok att tycka vilket gör boken mycket bättre. Stark 2:a
Betyg
Vilken bra bok! Välskriven, spännande, engagerande, bra personporträtt och med ett alltid lika aktuellt och viktigt ämne. Dessutom jättefint uppläst av Alexandra Rapaport. Det var nästintill omöjligt för mig att lägga ifrån mig boken. Jag vill absolut fortsätta i serien om Charlotta Lugn och Shirin Sundin!
Mitt slutbetyg blir, en 5:a! Kan varmt rekommenderas!
Betyg
Detta är den sämsta av Katarina Wennstams böcker hittills, men det är ändå en mycket bra bok, bara det att den inte riktigt når upp till samma nivå som de tidigare böckerna i serien. Att betyget trots allt blir en fyra även denna gång är för att jag gillar karaktärerna, och vill veta hur det går för dem. Storyn är tyvärr inte så engagerande eftersom den känns ganska överdriven och osannolik, även om slutet hade en oväntad tvist som höjer upp det hela ett snäpp.
Betyg
Det är första gången jag läst och inte lyssnat på en bok av Wennstam, kanske hade jag uppskattat boken mera om jag hört Alexandra Rappaports uppläsning. .Ämnet är intressant och delikat men jag
tycker att boken är rörig på många ställe och det är många karaktärer inblandade. Hade jag inte läst de föregående böckerna, som jag tycker har varit betydligt bättre hade jag nog haft ännu
svårare att ha behållning av boken.
Betyg
ag upplevde denna bok som lite rörig, speciellt i början av boken så hoppade det mycket. Så det tog lite tid innan man fastnade, men visst skriver hon jättebra, Katarina Wennstam. Men ibland undrar man, lyssnar jag på fel bok, Var det 50 nyanser av honom? Extremt utdragna sexscener som inte tillförde handlingen något. Den tar upp ett angeläget ämne och stundtals lysande. Men det är inte Wennstams bästa. Men inte alltid vad jag tycker som är avgörande, trodde det,hehe. Denna bok är nominerad till Deckarakademins pris bästa deckare 2014, personligen tycker jag hon skrivit bättre böcker än denna. Jag gillar verkligen Alexandra Rapaport som uppläsare, hon gör det suveränt.
2014-10-03
Betyg
Läsvärd bok. Lättläst och ingen skönhetsspåk, men hon skriver alltid om saker som alla behöver tänka på och reflektera runt. Samtidigt som det är en spännings roman som är lite spännande.
Betyg
Egentligen brukar jag aldrig sätta så högt betyg för en vanlig svensk kriminalroman. Lyssnade på boken och uppläserskan Alexandra Rapaport är mycket bra. Jag blev otroligt fascinerad av temat och ide'n. Som alltid belyser denna författare kvinnors utsatthet i vårt samhälle på ett fantastiskt vis, många exempel tagna ur verklighet men med ändrade namn. Den här boken berör. Alla män borde läsa den!!! B
Betyg
Den här boken hade jag mycket höga förväntningar på. Och jag blev verkligen inte besviken. För Katarina Wennstam har ännu en gång skrivit en fantastiskt bra bok.
Jag har läst allt som Katarina har gett ut tidigare. Och jag har tyckt mycket om allt hon har skrivit. Först hennes två dokumentära böcker, ?Flickan och skulden? och ?En riktigt våldtäktsman?. Sen hennes första trilogi med spänningsromanerna, ?Smuts?, ?Dödergök?, och ?Alfahannen?. Och slutligen den här nuvarande trilogin spänningsromaner med först ?Svikaren?, sen ?Stenhjärtat?, och nu slutligen ?Skuggorna?.
(Här är en länk till min recension av den förra boken, ?Stenhjärtat?, och där kan man också klicka vidare till alla tidigare recensioner.)
Den här boken handlar om mäns våld mot kvinnor, som nästan alltid Katarinas böcker handlar om. Och den handlar om kvinnor som tar lagen i egna händer. Som inte tycker att det räcker med samhällets straff.
Boken är mycket välskriven, mycket lättläst, och mycket spännande. Och jag tycker verkligen om dom tre kvinnliga huvudpersonerna i boken, advokaten Shirin, polisen Charlotte, och åklagaren Marianne.
Jag rekommenderar verkligen boken till alla, precis som Katarinas tidigare böcker. Och jag hoppas att hon kommer att skriva liknande böcker i framtiden, gärna med samma huvudpersoner i.
(Och nu vet jag att det inte bara blev en trilogi. Utan att det kommer fler böcker i den här serien. Ser verkligen fram emot dom.)